Prislistorna börjar bli klara för de utländska studenter som nästa år måste betala avgift för att få läsa vid svenska lärosäten. Men det mesta tyder på att studenterna nobbar Sverige – och då går högskolorna miste om hundratals miljoner kronor.
Högskoleverket räknar med att antalet studenter som på egen hand söker sig till svenska lärosäten från Kina, Pakistan, Nigeria och många andra länder kommer att minska drastiskt hösten 2011. Då införs avgifter för studenter från länder utanför EU och EES-området.
– Antalet sökande kommer att krympa från dagens 90.000 till några hundratal. Att vi har så många sökande i dag beror på att utbildningen är gratis, säger Lennart Ståhle, rådgivare på universitetskanslerns kansli.
Hittills har Lunds och Uppsala universitet fastställt de avgifter som ska gälla för olika utbildningar. Fler lärosäten är på gång och all prissättning måste vara klar inom ett par månader.
Priset för en plats på läkarutbildningen i Lund blir 230.000 kronor per läsår, två terminer samhällsvetenskap i Uppsala kan gå på 110.000 kronor.
De utländska studenterna kostar i dag cirka 600 miljoner kronor om året. Pengarna får högskolorna i form av statliga anslag för antalet helårsstuderande, på samma sätt som för svenska studenter. För många högskolor har tillskottet varit en bra affär.
– Flera lärosäten som hamnat i en ekonomiskt taskig situation har räddats av de utländska studenterna, säger Lennart Ståhle.
Kungliga Tekniska högskolan, KTH, räknar med ett tapp på 100 miljoner då 1.000 av dagens 1.500 studenter från utomeuropeiska länder väntas försvinna enligt skolans egen prognos. I dag får KTH cirka 90.000 kronor i anslag per heltidsstuderande och läsår.
– Det är ett hårt slag mot vår internationella satsning. Vår studiemiljö blir mindre intressant, säger Anders Lundgren, förvaltningschef på KTH.
För att locka de utländska studenterna att ändå komma till Sverige har regeringen beslutat om ett stipendieprogram. De exakta beloppen är inte klara, men preliminärt handlar det om totalt 60 miljoner för 2011 och 90 miljoner för 2012.
– Det täcker inte tillnärmelsevis det ekonomiska bortfallet.
I vårt fall handlar det om åtskilliga tiotals miljoner, säger Johan Carlsten, tillförordnad rektor vid Chalmers.
En del av stipendiesumman ska Svenska institutet fördela för studier på grundnivå till studenter från länder som Sverige har biståndssamarbete med. Internationella programkontoret ansvarar för stipendier till mastersstudenter från samtliga utomeuropeiska länder.
– Vill vi att fler avancerade utländska studenter söker sig hit och vill stanna kvar och arbeta efter studierna måste stipendiesumman öka, säger Ulf Melin, generaldirektör på programkontoret.
Bland de lärosäten som drabbas hårt om de utländska studenterna uteblir finns några av de nya högskolorna, till exempel Högskolan Dalarna och Internationella handelshögskolan i Jönköping.
I likhet med till exempel KTH försöker de nu förbättra ekonomin med ökade bidrag från näringslivet.