Det kan vara kommunpolitikernas fel att så många elever misslyckas i skolan, hävdar Skolverket. Slutsatsen får debatten om "den misslyckade kommunaliseringen" att ta fart på nytt.
Skolverket vill med sin kritiska rapport väcka diskussion i kommunerna, och det lär de lyckas med. Bilden som ges är nämligen inte så smickrande.
Rapporten pekar på svagheter som att det inom kommunen kan finnas skilda uppfattningar om vilka som egentligen har ansvaret för skolan. Utbildningsnämnden kan ha svårt att få respons i kommunstyrelsen och i den budget fullmäktige klubbar kan andra verksamheter prioriteras.
Pengarna till skolorna fördelas inte efter behov och politikerna ser de statliga skolmålen som ambitiösa visioner, men inte mer, enligt Skolverket.
Men Skolverkets generaldirektör Anna Ekström tycker inte att man ska tolka slutsatserna som ett underkännande av det kommunala skolansvaret.
– Jag ser det snarare som en beskrivning av hur oklart det är var ansvaret ligger för resultaten i skolan.
Hon påpekar att rapporten baseras på en kvalitativ studie, med intervjuer i åtta kommuner. Totalt har Sverige 290 kommuner.
– Studien talar inte om i hur många kommuner det ser ut så här. Däremot har jag träffat väldigt många kommunala företrädare och det som sägs i studien känner jag igen från de samtalen.
Rapporten väckte genast kritikerna av kommunaliseringen till liv. Lärarnas Riksförbund krävde direkt att regeringen utreder vad som hänt med skolan sedan ansvaret övergick från staten till kommunerna.
På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) reagerade man med irritation.
– Det är lite magstarkt av Skolverket att dra sådana långtgående slutsatser från ett så litet material. Det är inte okej faktiskt, säger Maria Stockhaus, ordförande i utbildningsberedningen vid SKL.
På SKL känner man inte alls igen sig i den bild Skolverket målar upp.
Att fokusera på hur skolan är organiserad tycker Maria Stockhaus dessutom är att inta fel fokus. I stället bör man titta på vad forskningen säger om hur man uppnår goda skolresultat.