Under söndagen blev det känt att Jan Björklund och regeringen kört över Skolverket när det gäller religionsundervisningen. Men skillnaderna mellan regeringens beslut och Skolverkets förslag på kursplan är små, erfar DN.se.
Enligt Maria Weståker, undervisningsråd på Skolverket samt ansvarig för de samhällsorienterade ämnena, historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi så är skillnaderna mellan de olika förslagen små.
– I vårt förslag skulle alla religioner vara lika värda, men vi hade också lyft fram kristendomsundervisningens särställning, säger Maria Weståker.
Beslutet om den nya kursplanen för 2011 togs redan i torsdags. Regeringen hade rätten att själva avgöra frågan, men Skolverket hade å sin sida under lång tid förberett ett förslag till hur den framtida religionsundervisningen för de fem stora religionerna ska läggas upp för cirka en miljon elever.
Religionskunskap är ett känsligt ämne. Sverige har en av de mest sekulariserade befolkningarna i världen. Enligt en Sifo-undersökning från år 2000 trodde 46 procent av 1.000 tillfrågade att det finns en högre makt. Vidare tillhör många av landets medborgare andra religioner än den kristna.
Sverige vill också göra sig känt som en religionsobunden nation. Ändå lever alltjämt många kristna symboler kvar i det officiella Sverige. Det kan handla om omdiskuterade skolavslutningar i kyrkan, vilket är förbjudet i flera amerikanska delstater. Ett annat exempel är riksdagens öppnande, som för några dagar sedan startade i Storkyrkan. Att på något motsvarande sätt bland ihop politik och religon skulle var otänkbart i länder som Frankrike eller Turkiet.
Varken Skolverket eller regeringen vill därför favoriser ngån religion framför andra i den nya kursplanen. Däremot ger såväl regeringens som Skolverkets förslag kristendomsundervisningen en särställning. Men hur stora är skillnaderna egentligen?
– Vi hade lyft fram kristendomsundervisningen när det gäller nya kursplanens avsnitt för undervisningen som kristendomen förr och nu, liksom när det handlar om avsnittet om den svenska kristna kyrkans utveckling ”från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering”.
Men har regeringen kört över Skolverket, som Jan Björklund påstår?
– Jag vet inte det. Regeringen har ju beslutanderätten i de här frågorna, och de säger ju ingenting annat än vad vi säger om religionernas jämställdhet. Det är möjligt att det blir några fler rader om kristendomens särställning. Jag har inte sett regeringens beslut ännu, säger Maria Weståker.
Orsaken till att den nya kursplanen för religionskunskap arbetats fram, är att Skolverket i en undersökning från 2003 konstaterade att kunskapsnivån sjunker när det gäller alla de fem stora världsreligionerna islam, kristendom, hinduism, buddhism och judendom.