Till styrelseledamöterna i Advokatsamfundets styrelse
Få advokater kan ha undgått att Advokatsamfundets Generalsekreterare utsatts för hård kritik för sina uttalanden om den svenska kungen och den bok som skrivits om honom. Många personer utanför advokatkretsen har säkert tagit del av kritiken. Den kommer inte enbart från advokater utan än mer allvarligt från journalister på stora svenska dagstidningar. Vissa journalister har t.o.m. ifrågasatt Generalsekreterarens lämplighet att företräda Advokatsamfundet. Samma åsikt har advokater givit uttryck för.
Styrelsens ordförande har i går gått ut med ett försvar för Generalsekreteraren på Advokatsamfundets hemsida och med en debattartikel till Aftonbladet. Reflexen att försvara Generalsekreteraren är mänskligt sett förståelig men beklagligtvis är detta försvar inte till gagn för varken Generalsekreteraren eller Advokatsamfundet. Försvaret missar helt det väsentliga i kritiken. Detta ger intrycket av att styrelsen, om nu styrelsen har diskuterat hur man skall förhålla sig till kritiken, är osaklig och försöker undvika de svåra frågorna, vilket inte är bra för förtroendet.
Att en misstänkt skall behandlas som oskyldig till dess övertygande bevisning styrker motsatsen är en självklarhet som inte ordföranden behöver upplysa samfundets ledamöter om. Resonemanget för in diskussionen på den i sammanhanget irrelevanta frågan om Kungens skuld. I sak går försvaret ut på att även Generalsekreteraren får uttala kritik av medier och deras källgranskning, något som inte överhuvudtaget ifrågasatts. Det förhållandet att man har starka relationer till en part som berörs innebär naturligtvis inte att man är förhindrad att delta i debatten.
Detta försvar bortser helt från att Generalsekreteraren framför sina åsikter som representant för Advokatsamfundet, d.v.s. en hel yrkeskår, och inte som privatperson. Hon ger media och allmänheten intrycket att hennes åsikter är åsikter som har sin grund i de värden en advokatkår står för. Här handlar det inte om att Kungen skall betraktas som oskyldig tills otvetydig bevisning presenterats utan om att Generalsekreteraren påstår att man ljuger om uppgifterna om Kungens förehavande och att man har onda avsikter.
Problemet förvärras av att Generalsekreterarens sambo, som representant för Generalsekreterarens förre make, har väckt frågan om denne utsatts för förtal genom uppgifter i den nyligen utgivna boken ”Den svenske Gudfadern”. I den boken beskrivs ett påstått möte i Zagreb där vänner till kungen deltog i syfte att hindra att uppgifter lämnades ut till boken om kungen. I brev till förlaget och till en tidning framförs hot om stämning. Om sambon fullföljer sina hot, vilket förefaller sannolikt då förlaget välkomnar en process och tidningen inte tillmötesgått kraven från sambon, blir konsekvensen att Generalsekreteraren uttalat sig om förhållanden som kan ha betydelse i kommande rättegångar. Det förhållandet att vad hon säger i sak inte kommer att tillmätas någon betydelse i rättegångarna saknar betydelse i detta sammanhang. Det måste anses mycket allvarligt för förtroendet för Advokatsamfundet att man inte förhåller sig neutral i tvister där Advokatsamfundet inte är part eller har ombetts att uttala sig som expert i frågor som ligger inom Advokatsamfundets expertis.
Några få advokater har uttalat sig i media. Att antalet är litet beror naturligtvis på att det är endast få som blir tillfrågade av medierna. Vid kontakter med kolleger framkommer emellertid att upprördheten över Generalsekreterarens uttalanden omfattas av många. Även detta är allvarligt för förtroendet för Generalsekreteraren.
I stadgar för Sveriges advokatsamfund sägs i 1 § bland annat att samfundet har till ändamål att verka för sammanhållning och samförstånd mellan advokaterna. Generalsekreterarens och ordförandens ensidiga ställningstagande för ett enda förhållningssätt i den kontroversiella och inte helt okomplicerade situation som beskrivits ovan är ägnat att motverka detta intresse.
Mot denna bakgrund är det ytterst angeläget att frågan om Generalsekreterarens roll och fortsatta uppdrag blir diskuterat i styrelsen. Vi utgår från att det sker redan på det ordinarie styrelsemötet den 9 juni 2011.
Den 8 juni 2011
Med vänlig hälsning
Claes Borgström, Enar Bostedt, Anna Dahlbäck, Sten De Geer, Olle Hancock, Johan Hedberg, Ulla-Bella af Klercker, Per Larsson, Sten-Åke Larsson, Magnus Lundh, Per Oehme, Urban Paulsson, Sabina Saidi, Ulf Wibäck, Tore Wiwen Nilsson
För egen räkning och för andra advokater