Attitydförändringar, bättre beslutskedjor och utbildning på alla myndighetsnivåer. Det tror ordförandena för Sveriges kvinnojourer ska leda till fler anmälningar av relationsvåld och fällande domar.
– Myndighetspersoner måste sluta agera som om detta är ett åsiktsbrott. Kedjan med poliser, åklagare och domstolar brukar ju inte fallera när det gäller bankrån, säger Angela Beausang, ordförande på Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks.
Sveriges åklagarkammares storsatsning på att få bättre utredningar, fler åtal och fler fällande domar när det gäller relationsvåld har ännu så länge inte lett till fler åtal. Det visade DN:s granskning av Brås statistik.
De flesta kammarchefer som DN intervjuade ansåg att kvaliteten ökat i utredningarna och att kunskapen blivit större. De menar att det är för tidigt att dra några slutsatser. Däremot tycker de att samarbetet med polisen kunde bli bättre och de efterlyser bättre utbildning bland poliserna och snabbare hantering av ärendena.
Åklagare som arbetar som relationsvåldsspecialister vittnar dock om en enorm arbetsbelastning, med jobb såväl kvällar som helger. Flera anställda möts också av såväl ointresse och oförstående chefer. Och de regionala skillnaderna är stora när det gäller hur många procent av anmälningarna som gått till åtal under år 2008.
Där ligger Jämtland och Jönköping högst med 69 respektive 66 procent av anmälningarna om grov kvinnofridskränkning som gick till åtal. Medan Västerbotten och Norrbotten låg på 20 respktive 22 procent.
Carina Ohlsson, ordförande i Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR, hoppas att de åklagarkammare som ligger dåligt till tar hjälp av dem som verkar ha bättre kunskap.
– Detta är enormt tunga frågor att arbeta med som expert om man inte har chefer, kolleger och alla berörda myndigheter med sig. Det måste också finnas en fungerande kedja där poliser, åklagare, domare och andra berörda fogas samman. Tyvärr har vi inte kommit längre än vad siffrorna visat. Och det tyder på attitydproblem och brist på kunskap och metoder, säger Carina Ohlsson.
Angela Beausang håller med men hoppas på förändring.
– Det här är brott som legat under allmänt åtal sedan 1982 och ändå är det så svårt att få en förändring till stånd. Om chefer börjar ta problemet på allvar, skaffar sig kunskap om brotten och pekar med hela handen då kanske eldsjälarna på mellannivå slipper brinna upp av arbetsbördan och får det stöd de behöver, säger hon.