På Forsmark uttrycktes många ”äntligen” när beskedet kom att slutförvaret ska placeras där, precis bredvid de tre kärnkraftsreaktorerna, långt ner i marken under den slyiga skogen. Glädje uttrycks av många, även inne i Östhammar, över att det beslut som SKB tagit grundas på att den långsiktiga säkerheten anses bättre i Forsmark än i Laxemar i Oskarshamn.
Platschefen Kaj Ahlbom har jobbat med slutförvaringsfrågan sedan 1977. De senaste 14 åren i Forsmark.
- Det känns som att komma i mål efter ett långt lopp, säger han.
Men än är det kvar en bit till mål. Först när regeringen gett klartecken kan man börja bygga det stora tunnelsystemet 500 meter ner i marken. Om allt går på räls kommer ett transportfartyg år 2023 att börja leverera tonvis med använt kärnbränsle till hamnen utanför kärnkraftverken från mellanlagringslagret Clab i Oskarshamn. Avfallet kommer sedan att föras ner efter hand som tunnlarna borras.
När det svenska kärnkraftsprogrammet är slut år 2070 kommer det att finnas 12.000 ton avfall nere i urberget.
Beslutet om slutförvaret presenterades på en presskonferens på onsdagen i Stockholm.
Claes Thegerström, vd för Svensk Kärnbärnslehantering AB, SKB, konstaterade att det bara fanns ett bärande skäl till beslutet: Säkerheten.
- Alternativet i Forsmark är bättre för en långsiktig säker förvaring. Vi har utgått från 600 vetenskapliga rapporter per plats och entydigt kommit fram till denna slutsats. Berget har talat.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har i en rapport pekat på flera svagheter som hänger ihop med att berget i Forsmark är torrt och relativt sprickfritt. Detta skulle göra att den lera som omger kopparkapseln med det använda bränslet inte beter sig som den bör enligt den lagringsmetod som SKB utvecklat. Risken för att denna typ av berg utsätts för jordskalv bedöms också som stor.
Claes Thegerström menar att det förhåller sig precis tvärtom.
- Att bentonitleran skulle behöva våta förhållanden stämmer inte. Och vad gäller jordskalv så har det här berget varit intakt i miljontals år och varit med om ett antal jordbävningar utan att påverkas. Det är därför vi har valt det, säger han.
SKB hoppas vara färdiga med sin ansökan inom ett år. Denna ska sedan lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstolen för prövning. Regeringen beräknas sedan kunna ta ställning till myndigheternas yttranden tidigast inom fyra år.
Om slutförvaret får klartecken kan det börja byggas 2015. Totalt handlar det om en investering på 25 miljarder kronor och cirka 500 jobb under byggtiden och 250 jobb under drift.
- Det är en lång process dit, men vi har höga förväntningar på att det här ska hanteras på ett bra sätt, konstaterar Jacob Spangenberg (C), kommunalråd i Östhammar.
Enligt miljöbalken har kommunen vetorätt mot beslutet och möjligheten att hålla folkomröstning. Kommer det nu att bli en sådan?
- Det här är en mycket komplicerad fråga som jag inte tycker passar för folkomröstning, men eftersom vi kommer att ha ett val innan det blir aktuellt så är det för tidigt att säga något om det idag.
Parallellt med beslutet om slutförvaret har SKB:s styrelse också bestämt sig för att bygga två stora anläggningar i Oskarshamn. Dels den fabrik som ska tillverka avfallskapslarna, dels den anläggning där inkapslingen ska ske. Dessa läggs i anslutning till Clab, mellanlagret för använt kärnbränsle.
Dessa nytillskott ger uppemot 350 jobb under byggtiden och runt 50 under drift. Totalt kommer de att kosta runt 13 miljarder kronor.
Enligt det så kallade ”mervärdesavtal” som SKB tecknat med de båda kommunerna, får Oskarshamn också under de närmaste decennierna 1,5 miljarder kronor i utvecklingspengar som kan satsas på infrastruktur, företagande, utbildning och forskning.
”Vinnaren” i dragkampen om slutförvaret Östhammar får enligt avtalet nöja sig med 500 miljoner kronor – och ett säkerhetsproblem som räcker i 100.000 år.