Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Smutsigt guld går inte att spåra

Din vigselring kan komma från en gruva där arbetarna vadar i kvicksilver och straffas för att de är fackligt aktiva. Men det är omöjligt att veta när du köper ringen i smyckesbutiken. En ny rapport visar att Sveriges största smyckesföretag inte vet var det guld som används i smyckena kommer ifrån.

Det är organisationen Swedwatch som tillsammans med Fair Trade Center och Svenska kyrkan har granskat leverantörskedjan i smyckesbranschen. En stor del av det guld som används vid tillverkning av guldsmycken i Sverige är återvunnet, men när smyckena tillverkas i utlandet är guldets ursprung i regel okänt.

– Det är väldigt dålig spårbarhet för guld. Ingen vet var guldet som finns i de smycken vi köper kommer ifrån. På vägen till Sverige blandas det upp med en massa guld från olika länder, och leverantörskedjorna är trassliga och långa, säger Viveka Risberg, kanslichef på Swedwatch, till DN.se.

De sociala och miljömässiga riskerna ökar när smycken tillverkas i utlandet. Swedwatch genomförde fältstudier vid en guldgruva i Mojiang i Kina, och kunde se att stora naturområden förgiftats av guldbrytningen. Vid storskalig guldutvinning används vanligen cyanid för att anrika guldet.

– Kina är världens största guldproducent. Det låg cyanidtunnor i stora högar huller om buller utanför fabriken. Cyaniden blandas med vatten i stora tunnor, som man sedan häller ut i en flod. Fabriken säger att allt går via ett reningsverk, men vi har bilder på floden som var en enda gul-grön gegga, säger Viveka Risberg.

I en annan fältstudie i Bombay konstaterade man att de indiska smyckestillverkarna där avskedades ifall de blev fackligt aktiva. Nästan hälften av alla Sveriges smyckesbutiker ägs av två företag, Iduna och Smycka, och en allt större del av deras smyckesproduktion sker i Asien. I rapporten konstaterar man att företagen har koll på var smyckena tillverkas, men att man inte vet var guldet utvinns.

– Vi har pratat med ledningen och gjort stickprovskontroller i butikerna. Medvetenheten var överlag väldigt låg. Man har någorlunda koll på arbetsförhållandena i det första leverantörsledet, men underleverantörsleden har de ingen koll på alls, säger Viveka Risberg.

– För konsumenten är det svårt att göra medvetna val ute i smyckesbutiken. Det finns ingen information vare sig på hemsidan eller i butiken om ansvarsarbete vid tillverkningen. Precis som klädföretag har ansvar för bomullsodlingen så har smyckesföretag ansvar för guldutvinningen.

Smyckestillverkarna har möjlighet att köpa in certifierat Fair Trade-guld, men den möjligheten finns däremot inte för konsumenterna.

– Det finns sådant guld på marknaden. Vi tycker att man ska erbjuda Fair Trade-guld i butikerna.

Enligt Viveka Risberg har dock företagen blivit bättre på att ta sitt ansvar. 2007 gick de med i BSCI, en sammanslutning av europeiska företag med en gemensam uppförandekod.

– Då gör organisationen kontroller av arbetsvillkoren åt företagets räkning. De är med där och ska fortsätta göra kontroller. Det är i sin linda, säger Viveka Risberg.

Största guldproducenterna

De fem största guldproducenterna står för knappt hälften av världsproduktionen.

• Kina (13,8 %)
• Australien (10,2 %)
• USA (9,2 %)
• Ryssland (7,6 %)
• Sydafrika (7,6 %)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.