Sverige

Snabbare väg till jobb för flyktingar från Balkankriget

Antonija Jagunic kom som flykting från Bosnien – läs mer om henne i länken längre ned i artikeln.
Antonija Jagunic kom som flykting från Bosnien – läs mer om henne i länken längre ned i artikeln. Foto: Jonas Lindkvist

Under 1990-talets flyktingvåg från Balkan fanns en stor oro över hur det svenska samhället skulle klara av att ta emot alla flyktingar. Men integrationen på arbetsmarknaden har varit lyckad, visar DN:s granskning.

Balkanflyktingarna har en medianinkomst som ligger nära den övriga befolkningens.

Dessutom är löneskillnaderna mellan kvinnor och män mindre än för personer födda i Sverige.

På onsdagen skrev DN att de flyktingar som kom till Sverige år 2004 har problem att få en egen försörjning. Tio år senare har inte ens varannan flykting en inkomst över 13.000 kronor i månaden. Men nu kan DN berätta om en grupp som har haft stora framgångar på arbetsmarknaden.

Under 1990-talet beviljades drygt 82.000 uppehållstillstånd till personer som flydde från det forna Jugoslavien. Merparten kom år 1993 och 1994 från Bosnien-Hercegovina.

Läs mer: ”Sitter säkert många sjuksköterskor på förläggningar”

Flera kommuner slog larm om att det blev stora ekonomiska påfrestningar, bland annat inom skolan och sjukvården. Malmö kommun gick med underskott på grund av kraftigt ökad utbetalning av socialbidrag. Det fanns en stor oro för hur det skulle gå för alla nya personer på arbetsmarknaden.

Statistiska centralbyrån (SCB) har på DN:s uppdrag tagit reda på hur inkomsterna i dag ser ut för personer som kom från forna Jugoslavien. Resultatet indikerar att integrationen på arbetsmarknaden av flyktingarna på 1990-talet har varit lyckad. Medianinkomsten för gruppen är i dag 21.500 kronor i månaden. Det är bara drygt 2.000 kronors skillnad jämfört med medianinkomsten för alla personer i Sverige.

Siffrorna bygger på inkomstuppgifter för 2013 och för dem som då var i arbetsför ålder, 20 till 64 år. Sökningen har gjorts utifrån dem som invandrade åren 1991 till 1999.

Det har gått betydligt bättre för personer som invandrade från kriget på Balkan än för andra som invandrade under samma period. Medianinkomsten för ”övriga utrikesfödda” åren 1991 till 1999 var 19.000 kronor i månaden.

Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, pekar på flera skäl till varför invandringen från forna Jugoslavien har varit så lyckad när det gäller integrationen på arbetsmarknaden.

– Det som var speciellt med denna flyktinggrupp är att det var en europeisk grupp, vilket är ovanligt. För utomeuropeiska grupper tror jag att risken för diskriminering på arbetsmarknaden är större. Kommer man från Europa har man dessutom sannolikt genomgått ett utbildningssystem som liknar det vi har i norra Europa. Arbetsgivarna vet vad personerna kan, säger han.

Flera studier pekar på att integrationen av Balkanflyktingarna gick ganska snabbt. Efter tio år var 74 procent av männen och 66 procent av kvinnorna sysselsatta, enligt siffror som arbetsmarknadsdepartementet tog fram för två år sedan. Kartläggningen visade också att det i synnerhet hade gått bra för dem som flydde som barn. Fler än de inrikesfödda läste vidare på universiteten. I gruppen som för två år sedan var 30 år var runt 80 procent sysselsatta. Och bland de barn till Balkanflyktingarna som fötts i Sverige fanns inga märkbara skillnader alls jämfört med andra inrikesfödda.

Tomas Hammar, professor emeritus i migrationsforskning, tror att en viktig förklaring till framgången är att det i början av 1990-talet redan bodde cirka 50.000 jugoslaver i Sverige – en grupp som var mycket välintegrerad. Balkanflyktingarna kunde därmed hitta landsmän med bra anknytningar i samhället, enligt Tomas Hammar.

– Det fanns släkt och vänner i Sverige och därmed möjligheter att klara integrationen lättare än för grupper som inte hade det.

Professor Jan Ekbergs studier visar att det finns stora geografiska skillnader i integrationen av Balkanflyktingarna. Särskilt bra har integrationen varit i Jönköpings län, i synnerhet i området vid Gnosjö där andelen småföretagare är hög. Sämre har integrationen varit i Skåne.

– Integrationen var ojämn över olika delar av Sverige. En förklaring är att det allmänna arbetsmarknadsläget generellt är bra i småföretagardistriktet, men det beror också på att de lokala flyktingmottagarna i området arbetade i nära samarbete med näringslivet. I många andra regioner fungerade den lokala flyktingmottagningen som en egen byråkratisk apparat, säger Jan Ekberg.

Kan vi lära oss något av framgångarna från integrationen av Balkanflyktingarna?

– Det finns en viktig lärdom. När man ska fördela ut flyktingarna ute i landet ska man försöka få dem dit chanserna till jobb är störst. Tyvärr går fördelningen i Sverige många gånger utefter var bostäder finns, snarare än var jobben finns.

DN:s genomgång visar att det har gått särskilt bra för dem som kom till Sverige från Balkan åren 1991 till 1993. För dessa personer är medianinkomsten 22.800 kronor i månaden.

Kvinnorna från forna Jugoslavien har lägre löner än männen, men skillnaderna är mindre än för svenskfödda. Männen från forna Jugoslavien tjänar i snitt 20 procent mer än kvinnorna, jämfört med inrikesfödda män som i snitt tjänar 23 procent mer än inrikesfödda kvinnor. Gruppen sticker ut kraftigt när vi jämför personer från andra länder. I hela gruppen utrikesfödda tjänar männen 27 procent mer än kvinnorna.

GranskningenI en serie artiklar
Granskningen

I en serie artiklar granskar DN integrationen i Sverige. Frågan pekas i flera mätningar ut som en av väljarnas viktigaste frågor. Med hjälp av datakörningar studerar vi hur integrationen fungerar.

Reportern

Kristoffer Örstadius är nyhetsreporter på Dagens Nyheter. Förra året fick han journalistpriset Guldspaden för sin granskning av den svenska skolan.