Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Snårig lagstiftning kring EU-migranters rätt att gå i skolan

Ilias Ciurar, 15, skriver på DN Debatt att han hellre skulle ”gå i skolan än tigga på gatan i Skellefteå”.
Ilias Ciurar, 15, skriver på DN Debatt att han hellre skulle ”gå i skolan än tigga på gatan i Skellefteå”. Foto: Magnus Hallgren

Utländska tiggare som stannar i Sverige längre än tre månader och bedöms som papperslösa har rätt att gå i skolan. Men kommuner som DN har talat med tycker att lagstiftningen är svårtolkad och erbjuder ingen utbildning. ”Vi kan förstå att reglerna kan vara svåra att sätta sig in i”, säger Sofia Kalin på Skolverket.

Reglerna kring EU-medborgares rätt till skolgång är kopplade till på vilken grund personen har rätt att vistas i landet.

Alla EU-medborgare har uppehållsrätt i tre månader, men saknar rätt till skolgång under perioden. Kommunerna har dock möjlighet att erbjuda undervisning om de vill.

Barn till personer med annan uppehållsrätt, till exempel arbetstagare och studerande, har generellt sett rätt till skolgång redan från dag ett. Men exakt hur villkoren ser ut kan skilja sig åt och är lite av en gråzon.

EU-medborgare som vistas i Sverige i över tre månader utan uppehållsrätt – och som därmed är papperslösa – har däremot tydlig rätt till skolgång. I praktiken betyder det att barn till tiggare har rätt att gå i skolan om de stannar kvar längre än ett kvartal. Men det förutsätter att kommunen gör bedömningen att de verkligen är papperslösa.

Det visar sig att det råder förvirring kring hur lagstiftningen ska tillämpas.

Umeå kommun har beslutat att inte erbjuda generell skolgång för EU-medborgare, även om barnen har vistats i Sverige i över tre månader. I stället gör kommunen bedömningar från fall till fall och planerar dessutom att starta pedagogisk verksamhet utanför den kommunala skolan. Ordföranden för grundskolenämnden, Moa Brydsten, säger att problemet är hur kommunen ska kunna veta att barnen verkligen ska betraktas som papperslösa.

– Vi får egentligen ingen ledning i den här frågan om när man ska betraktas som papperslös, varken från Skolverket eller Sveriges kommuner och landsting. Jag känner att man inte ska överlåta det här ansvaret på kommunerna, här måste finnas en gemensam nationell hållning för att skapa jämlikhet i hela landet, säger hon.

Skellefteå kommun erbjuder i dagsläget ingen utbildning till EU-medborgare som vistas i kommunen kortare tid än tre månader – vilket är helt enligt lagen.

– Nej, men frågan har heller inte varit aktuell eftersom vi inte har kännedom om några berörda barn i kommunen. Om vi får veta att det finns sådana så kommer vi att diskutera det, säger för- och grundskolechef Jan Söderström.

Kommunen säger sig heller inte känna till några barn som har varit i kommunen längre tid – och i så fall skulle kunna ha rätt till skolgång. Men om det blir aktuellt är boendet det avgörande för att de ska få utbildning, menar Jan Söderström.

– Har de en folkbokföringsadress i Skellefteå kommun ska de sannolikt gå i skolan, men vi är lite osäkra på vad som gäller och ska utreda det här vidare. Frågan har inte varit aktuell eftersom vi inte har kännedom om några berörda barn i kommunen, säger för- och grundskolechef Jan Söderström.

Skolverket säger emellertid att regeln om rätt till skolgång för barn som vistas utan stöd av myndighetsbeslut (papperslösa) är tydlig, oavsett mantalsskrivning. Barnen ska erbjudas likvärdig skolgång som vanliga elever inom den kommunala skolan.

– Jag vet inte om det har kommunicerats på ett bra sätt härifrån. Det kan vara svårt att tolka vem som är papperslös, men att det finns en rätt till utbildning för den som är papperslös är tydlig. Vi har försökt upplysa utbildningsdepartementet om att rättsläget är svårtolkat vad gäller EU-migranterna, säger Sofia Kalin, jurist på Skolverket.

EU-medborgare som nekas utbildning kan vända sig till Skolinspektionen som prövar om kommunerna följer sina åtaganden.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, informerar landets kommuner om lagstiftningen, men bara om vad som gäller för gruppen som stannar max ett kvartal.

– Vi konstaterar bara att tiggare som befinner sig i landet kortare tid än tre månader är att betrakta som turister och inte har rätt till undervisning, säger Leif Klingensjö, sektionschef på SKL.

Nu ska Skolverket kontakta SKL angående tolkningen av lagstiftningen.

– Vi måste prata med SKL och gärna med de här två kommunerna. Det är väldigt viktigt att både vi och de resonerar kring hur vi ser på den här saken.

Läs mer: ”Jag skulle hellre gå i skola än tigga på gatan”

Fakta: Så ser rätten till utbildning ut

• EU-medborgare som vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut eller författning – det vill säga papperslösa – har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola. Om de påbörjar utbildningen innan de har fyllt 18 år får de även gå i gymnasieskola och gymnasiesärskola.

• Asylsökande och personer som vistas här med stöd av vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd har rätt till grundutbildning, men bara till gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år.

• Familjemedlemmar till exempelvis diplomater har endast rätt till utbildning i grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola.

• Barn och ungdomar till personer med annan uppehållsrätt, till exempel arbetstagare och studerande, som inte är folkbokförda i Sverige ska erbjudas utbildning och annan pedagogisk verksamhet på samma villkor som barn och ungdomar bosatta i Sverige. Det gäller exempelvis förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och övriga obligatoriska skolformer samt gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Källa: Skolverket