Utan armar och ben behöver man hjälp. Det kan låta självklart, men trots att Leif Axelsson lever med fyra proteser riskerar han att förlora rätten till personlig assistens. Enligt Kenneth Johansson gav socialutskottet mot slutet av maj regeringen i uppdrag att kartlägga Försäkringskassans arbete med assistentersättningen.
– Vi vet att det finns behov av att följa upp hur Försäkringskassan gör sina bedömningar. Socialutskottet har därför gjort ett tillkännagivande att så fort det finns ett underlag ska regeringen återkomma till riksdagen för att redovisa hur utvecklingen ser ut och om det behövs åtgärder, säger Kenneth Johansson.
Vad gör ni i socialutskottet för att förbättra situationen för de i behov av personlig assistans?
– Vi håller på att förbättra och utveckla assistansen. Det finns flera förslag som vi precis har beslutat om som ska säkra kvalitén. Personligen anser jag att assistansen är oerhört betydelsefull, den är en revolution för många handikappades vardag.
Hur tycker du att systemet med assistentersättning fungerar?
– Jag har sett en del exempel på bedömningar som gör mig oroad, det är därför som regeringen nu har fått i uppdrag att kartlägga detta.
Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD) uttryckte tidigare i år att hon ansåg att det gällande lagstödet fungerade. Är ni eniga inom Alliansen?
– Om jag tolkar Maria rätt menade hon att man inte kan säga att något är fel, innan man sett underlaget. I socialutskottet är det enighet mellan alla sju partierna om att ett underlag måste tas fram.
I Leif Axelssons fall får han inte tillgodogöra sig hjälp med att rengöra sina proteser. Men eftersom han har fyra proteser kan han inte rengöra dem själv. Vad gör man om rättspraxis står i vägen för sunt förnuft?
– Jag vill inte kommentera specifika fall, men i liknande situationer tycker jag att sunt förnuft ska råda, man måste ta beslut efter individens behov.
Men Försäkringskassan försvarar beslutet med att de måste följa rättspraxis, hur kan man lösa det?
– I och med att det är enskilda bedömningar ska det alltid bli bedömt efter enskilda fall och då ska sunt förnuft råda. Men vi ser i rättspraxis att det blivit en del oegentligheter, det är därför vi nu agerar.
Antalet personer som blev beviljade stöd har ökat med nästan sextusen på sju år, samtidigt har de som har fått indraget stöd ökat från 57 personer till 146 på tre år. Finns det ett samband mellan de ökade kostnaderna och antalet avslag?
– Det stämmer att stödet är väldigt kostsamt, men det finns inte ett enda politiskt beslut som vi har tagit som säger att Försäkringskassan ska spara pengar.
Om det blir en lagändring, när kan den träda i kraft?
– Min bedömning är att om det är krävs större förändringar så kan det bli under nästa år.