Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Sopberget kan göra dig sjuk

Arkivbild.
Arkivbild. Foto: Hanna Persson

Sopkaoset i Stockholm kan bli en grogrund för smittspridning. Bakterier som salmonella, ehec och campylobakter förökar sig snabbt bland hushållssopor som får ligga och jäsa i fukt och värme.

– Det gäller verkligen att hålla sopbergen skilda från djur, människor och lekande barn, säger Marie Louise Danielsson Tham, professor i livsmedelshygien.

Sopstrejken bland anställda på Reno Norden i Stockholm har pågått i en dryg vecka. På onsdagen utvidgades konflikten till att omfatta även det andra stora avfallsbolaget Liselott Lööf AB som sköter hämtning av hushållssopor.

Situationen börjar bli allt mer desperat och staden är nedringda av upprörda stockholmare som klagar över ett växande och stinkande sopberg. Bara under helgen ska det ha kommit in runt 1.300 klagomål.

Ju längre sopstrejken pågår desto mer ökar risken för smittspridning av olika sjukdomar, varnar Marie Louise Danielsson Tham.

– Varmt och fuktigt väder gynnar förökningen av bakterier som finns i den mat och annat som släng, säger hon.

Framför allt lockar hushållssoporna till sig skadedjur, i synnerhet råttor, som kan bära med sig smittor som överförs till människor via urin och avföring. Men även fåglar frodas i sopkaoset som erbjuder mer mat att kalasa på – och att sprida ut i omgivningen.

– Livsmedelssopor kan även orsaka problem med flugor som lockas dit av doften och lägger sina ägg. Och det kan bli väldigt många, säger Jan Jungerstam på Anticimex.

Mer föda innebär också att skadedjuren förökar sig snabbare, ett råttpar kan teoretiskt ge upphov till mellan 800 och 1.000 ungar på ett år.

– De har en väldigt bra förmåga att föröka sig, säger Jan Jungerstam.

Oftast orsakar de bakterier som finns i hushållssopor olika slags mag- och tarmsjukdomar. Fåglar kan bära med sig salmonella och använda blöjor kan innehålla ehec. Campylobakter som är vanligt förekommande i kyckling är ett annan sjukdomsframkallande tarmbakterie. Många kan bära på bakterierna utan att själva vara sjuka.

– Det är smittämnen med låg infektionsdos där det behövs bara ett litet antal för att bli sjuk, för att få till exempel vinterkräksjukan räcker det med tio virus för att bli sjuk. Det är samma för ehec och när det gäller Campylobakter behövs det 500 bakterier, säger Marie Louise Danielsson Tham.

– Så det gäller verkligen att hålla sopbergen skilda från djur och människor men det kanske inte är alldeles lätt. Det värsta är om det kommer regnväder så att det här rinner ner i dagvattenbrunnar och kommer ut i vattendragen och sprider sig. Det är alls inte bra.

Det är inte någon risk för en bestående eller allvarlig smittrisk, enligt Marie Louise Danielsson Tham. Bakterier i Sverige är sällan farliga, men det kan leda till en ökad tillströmning till vårdcentraler och akutmottagningar.

– Att ligga med magsjuka och kanske få blodiga diaréer och hamna på sjukhus någon vecka är inte så roligt, säger hon.

Smittspridningen avgörs av hur väl man lyckas avgränsa sopbergen från livsmedel, djur och människor. Marie Louise Danielsson Tham uppmanar alla att vara extra noga med handhygienen och tvätta händerna innan man börjar laga mat. Men det bästa rådet är:

– Håll barn och husdjur borta från de här sopdepåerna, djur kan också bli sjuka, säger hon.

Så kan du bli sjuk av sopberget

Campylobakter. Tarmbakterier som kan finnas hos både djur och människor. Ger ofta ett akut insjuknande med diarréer som ibland är blodblandade, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. Vissa drabbas av ledbesvär.

Ehec. Escherichia coli - E.coli - är en vanlig tarmbakterie hos människor och djur. Är i regel harmlös men några varianter kan orsaka diarrésjukdomar. Börjar med magkramper och diarré, men sällan feber. Illamående och kräkningar kan förekomma.

Salmonella. Tarmbakterie hos djur och människor. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa, och mellan människor via avföringen. De flesta får lindriga besvär som snabbt går över, men vissa kan få hög feber och diarré som varar i någon vecka.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Vårdguiden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.