Aldrig tidigare har så många i Sverige drabbats av sorkfeber. Från juli förra året till och med juni 2007 rapporterades 1.394 fall i Sverige. Nu befarar Smittskyddsinstitutet att antalet fall kan öka ytterligare under hösten och vintern.
- Det är underligt att det blivit så väldigt många i år, säger epidemiologen Marika Hjertqvist. Men antalet sorkar varierar år från år och vart tredje eller fjärde år blir det en topp.
Sorkfeber orsakas av virus som drabbar njurarna och det sprids enbart från sork till människa. Vanliga symptom är hög feber, muskelvärk, smärtor i ländryggen, huvudvärk och trötthet.
Viruset angriper njurarna och hälften av dem som insjuknar får problem med att inte kunna kissa. En del får så stora problem att de kan behöva dialys.
100 procent av de insjuknade får feber, huvudvärk och ont i buk eller rygg. 50 procent mår illa eller blir yra. Dödligheten är låg, mindre än en procent avlider efter att ha fått sorkfeber. Vanligen tillfrisknar man efter två veckor.
Fler män än kvinnor drabbas av sjukdomen.
- Vi vet inte varför det är fler män. Studier av antikroppar har visat att lika många kvinnor som män har antikroppar mot viruset, vilket betyder att män oftare insjuknar efter att ha blivit infekterade, säger Marika Hjertqvist.
Viruset kommer från sorkarnas saliv, urin och avföring och sprids i luften. Människor smittas genom att de andas in viruset tillsammans med damm. Dammet rörs upp under trädgårdsarbete, städning, rengöring och vedhantering och därför smittas de flesta på den egna tomten. Sorkarna söker skydd under höst och vinter på tomten eller under huset.
Det finns varken bot eller vaccin mot sorkfeber utan det enda man kan göra är att försöka undvika smittkällorna. Sjukdomen är vanligast i norra Sverige, men varje år smittas några personer i Mellansverige, exempelvis i Uppsala, Stockholms och Örebro län.