Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Spetsiga pålar vid badplatser har ofta naturliga förklaringar

Foto: Alexander Mahmoud

Larm om spetsiga pålar vid badplatser kommer in från olika delar av Sverige så gott som varje sommar. Men ofta ligger naturliga förklaringar bakom att föremålen påträffas just där. DN har tittat närmare på några fall och tagit reda på vad som verkligen dolde sig under vattenytan.

Nästan varje år rapporteras det om spetsiga pålar eller andra vassa föremål som påträffats vid badplatser runt om i landet. Varningarna sprids ofta i sociala medier och så sent som i juli i år stängde Eskilstuna kommun badplatsen vid Skogstorps sommarhem efter att ett larm om vassa föremål vid badplatsen spridits via bland annat Facebook.

Men efter att kommunen med hjälp av dykklubben Eskilstuna Nautics undersökt badplatsens botten öppnade man åter badet. Det vassaste man då hittade var en mussla.

– Vi tror att det var det som skapade larmet den här gången, men det är svårt att veta, säger Marcus Gökstorp, ordförande för Eskilstuna Nautics.

Dykklubben brukar anlitas av kommunen både för att undersöka badplatserna inför badsäsongen, men också om det kommer in larmrapporter om vassa föremål.

– I år rensade vi ut 23 badplatser inför säsongen. Vi hittade lite småsaker, lite glas och något fiskedrag – men ingenting som var sabotage, säger Marcus Gökstorp.

Varför tror du att man larmade om vassa föremål i vattnet?

– Det är väl för att man inte ser vad saker är på en meters djup, då larmar man för att inte någon annan ska kliva på något vasst, säger Marcus Gökstorp.

År 2014 hittade privatpersoner något som de uppfattade som en spikpåle i vattnet utanför Smedsuddsbadet i Stockholm, något som flera medier snabbt rapporterade om. Senare visade sig dock pålen vara en gammal gran som flutit upp till ytan, snarare än ett medvetet sabotage.

Nyhetsbyrån TT rapporterade 2014 att många larm om pålar i vattnet är falska. Då menade Lars Madsen, ledningsoperatör på Storstockholms räddningscentral att han inte varit med om något fall på sju år där man verkligen hittat några pålar i vattnet.

Vi hittade lite småsaker, lite glas och något fiskedrag – men ingenting som var sabotage.

I dag säger Lars Byström, presstalesperson på Stockholmspolisen, att han inte heller kan påminna sig om att man någon gång hittat utlagda pålar i vattnet vid någon av Stockholms badplatser.

– På rak arm kan jag inte komma ihåg att där och då hittade vi något sådant, säger han till DN.

Lars Byström rekommenderar den som skulle hitta något vasst föremål på en badplats att kontakta den som ansvarar för badplatsen, eller ringa polisen.

– Som regel finns det någon personal på badplatser som man kan prata med, och sedan kan man försöka se till att ingen hoppar i under tiden tills man har fått tag i någon personal, säger han.

Även i Jönköping har vid flera tillfällen tillbud kommit in om vassa föremål vid badplatser. 2014 och 2016 rapporterades om vassa ditlagda föremål vid en badplats i Mullsjön. Något som polisen i Jönköping sa att man trodde rörde sig om sabotage.

Biträdande räddningsledare i Jönköping, Göran Melin, minns bara två incidenter i distriket där de larmats om farliga föremål, vid båda tillfällena visade det sig dock finnas naturliga förklaringar bakom tillbuden.

– I de två fallen visade det sig vara delar av gamla bryggor. Det är inte så ovanligt att det kan finnas rör nerslagna för gamla bryggor, och när de successivt byggs ut så kan de vara kvar. Så tesen om att det inte alltid ligger illvilja bakom är nog helt rätt, säger han.

Även Göran Melin menar att man framför allt ska kontakta markägaren, oftast kommunen, om man hittar något potentiellt farligt föremål i vattnet vid en badplats.

– Ibland kan vi behöva gå ut och spärra av om man bedömer att det finns en akut fara, säger han.

Anledningen till varför människor ibland tror att föremål under vattnet placerats vid badplatser av illvilja tror han beror på att det är något som folk inte förväntar sig att se.

– Man förväntar sig att badplatsen ska vara kontrollerad, men saker på botten kan förflytta sig och vattennivåer kan ändras, så många gånger finns det nog en naturlig förklaring, säger Göran Melin.

Så det är inte så att människor bör oroa sig för att människor med vilje saboterar vid badplatser?

– Det är absolut inte vår bild. De få fall vi haft under alla år har det inte varit så, säger Göran Melin.

Läs också: Här är kartan på Sveriges varmaste bad

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.