– De oskyddade trafikanterna kan drabbas när kommunerna skär ned på underhållet, säger Jan Sandberg, vd för NTF.

Majoriteten av kommunerna som DN talat med riskerar att spräcka snöröjningsbudgeten. För att täcka underskotten kommer flera kommuner att skära ned på underhåll av vägarna.

– Det är inte bra eftersom det ofta handlar om säkerhetsarbete. Vi vet att det inte bara gäller asfaltsläggning, man kommer säkert också att låta bli att förbättra säkerheten vid övergångsställen eller skjuta upp hastighetsdämpande åtgärder, säger Jan Sandberg.

Det betyder att planerade hastighetsgupp, som man vet ökar säkerheten, kommer att skjutas på framtiden.

Jan Sandberg och NTF har tidigare sett att kommunerna tenderar att tumma på underhållet när snöbudgeten spricker.

– Det har vi noterat vid enstaka tillfällen, men inte i sådan omfattning som nu. Jag skulle vilja beteckna detta som ett force majeure-läge, säger han.

NTF vill att kommunerna skiljer sin snöröjningsbudget från den övriga verksamheten för att undvika att skenande kostnader ska drabba trafiksäkerhetsarbetet.

– En klok kommun bör göra så här, för ingen kan styra över Kung Bore, säger Sandberg.

Tätortskommuner kan inte dumpa snö var som helst längre av miljöskäl. Bortforslingen av snömassorna kommer därför att vara en varaktig kostnad.

Under 1990-talskrisen drog ett stort antal kommuner ned på vägunderhållet. Det ledde till ökat missnöje från medborgarna.

– Ju mer kommunerna skjuter på underhåll, desto argare blir folk, säger Örjan Eriksson, ansvarig på Sveriges Kommuner och landsting, SKL, för kommunal väghållning.

– I år blir det dyrt för en del kommuner och kostnaderna brukar gå ut över sommarunderhållet, säger han.

Örjan Eriksson är dock noga med att inte lägga sig i hur kommunerna hanterar sina underskott.

– Men vi har drivit opinion kring trafiksäkerhet och det är viktig att man ser över finansieringen, säger han.