Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Spricka i alliansen om anhöriginvandring

Försörjningskravet för anhöriginvandring skapar motsättningar i alliansen. Moderaterna är missnöjda med hur kravet fungerar. Ordförande i socialförsäkringsutskottet, Gunnar Axén (M), anser att undantagen är för omfattande.

"Vi drar därför slutsatsen att försörjningskravet borde omfatta fler anknytningspersoner än i dag och att undantagen därmed är för omfattande i sin nuvarande utformning", skriver han i en debattartikel på SvD.se.

Men inget av de andra allianspartierna vill utöka försörjningskravet.

– Det vore helt orimligt att ensamma minderåriga barn inte ska få återförenas med sina föräldrar under flera års tid på grund av försörjningskrav. Det skulle inte förbättra möjligheterna för föräldrarna att få ett arbete eller integreras i samhället. Snarare tvärtom, säger KD:s gruppledare Emma Henriksson.

– Vår utgångspunkt är att överenskommelsen gäller mandatperioden ut. Men visst kan det finnas skäl att sedan följa upp den för att se om den har fått avsedd effekt, säger Hans Backman (FP).

– Vi har accepterat de nuvarande reglerna men inte utan knorr. Det vore politiskt omöjligt för oss att gå med på hårdare krav, säger Centerns migrationspolitiska talesperson Fredrick Federley.

Enligt Gunnar Axén (M) omfattades mindre än en procent av anknytningsärendena 2011 och 2012 av försörjningskravet. Han hänvisar till Migrationsverket, vars siffror visar att kravet hittills i år har tillämpats i 53 ärenden, samtidigt som drygt 15 000 uppehållstillstånd beviljats av anhörigskäl.

Enligt Axén borde det vara anknytningspersonen i Sverige som tar det primära ansvaret för kostnaderna för de anhöriga, snarare än skattebetalarna.

Försörjningskravet för anknytningspersoner infördes 2010. Det innebär att den som beviljats uppehållstillstånd måste kunna försörja sig själv och ha en bostad innan han eller hon får ta hit anhöriga. Flera undantag infördes dock, bland annat för barn, flyktingar och alternativt skyddsbehövande.

Förra året anhöriginvandrade cirka 30 000 personer till Sverige. Hittills i år är siffran drygt 15 000 personer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.