- Målet är att förhindra stalkning eller olaga förföljelse. Men vi vill också förbättra situationen för offret genom en rad åtgärder, sa ensamutredare Ebba Sverne Arvill, chef för Polishögskolan, vid en presskonferens på tisdagen.

Hon hade tidigare på dagen lämnat sitt betänkande "Stalkning- ett allvarligt brott" till justitieminister Beatrice Ask.

I betänkandet föreslås stalkning utgöra ett nytt brott i brottsbalken under beteckningen olaga förföljelse. Brottet ska ge fängelsestraff i upp till två år. Ett grovt brott ska ge fängelse i upp till fyra år.

- Som det ser ut nu ses varje brott som en enstaka händelse. Men det är just upprepningen och systematiken som mest stör offrets vardag, sa Sverne Arvill vid en presskonferens på tisdagen.

Vidare föreslås det nuvarande besöksförbudet ersättas av ett strängare kontaktförbud. Straffgränsen föreslås höjas från ett till två år samt att också ringa överträdelse ska ge straff.

- Vi föreslår också att man ska kunna övervaka ett kontaktförbud med elektronisk fotboja, säger Sverne Arvill.

Hon konstaterar att lagstiftningen brister på flera håll och föreslår att brottet ska prioriteras upp och hanteras med kraft av kommuner och myndigheter.

- Det behövs bättre kunskap och bättre samarbete mellan kommunerna och olika myndigheter, sa Ebba Sverne Arvill.

I betänkandet föreslås också kommunala skyddshandläggare som ska värna offren för förföljelse.

- För tio-femton år sedan var stalkning ett rätt så okänt begrepp. Man läste kanske om det när någon kändis drabbats. I dag vet vi att det förekommer i en rad olika former: kvinnor förföljs av män, läkare av före detta patienter, tjänstemän av rättshaverister, det förekommer bland studenter, arbetskamrater, grannar och så vidare, sa Sverne Arvill.

Den första av utgångspunkterna i utredningen har varit att rikta åtgärder mot gärningsmannen och hindra eller avskräcka denne från att förfölja. Steg två är att stärka skyddet kring brottsoffret.

Enligt en undersökning från 2006 gjord av Brottsförebyggande rådet (Brå) så ska en av tio svenskar ha utsatts för stalkning. En siffra som stämmer väl överens med internationella siffror, enligt Sverne Avrill.

- I vår genomgång har det visat sig att två tredjedelar av dem kände sin förföljare samt att risken för våld blev större ju närmare relationen var, sa hon.

I dag lever cirka 12.000 personer i Sverige med skyddade personuppgifter och deras liv måste underlättas på en rad sätt, konstateras i utredningen.

Kraven på att skapa en bättre lagstiftning rörande brottet stalkning har funnits i flera år i Sverige och en utredning tillsattes av den borgerliga regeringen år 2006: "Förstärkt skydd för personer som utsätts för hot eller förföljelse", den så kallade stalkningsutredningen.

Till ensamutredare utsåga chefen för Polishögskolan, Ebba Sverne Arvill.

Som lagstiftningen ser ut i dag kan den som ägnar sig åt stalkning bara dömas för ofredande eller olaga hot där påföljden för det mesta blir böter.

Brottsförebyggande rådet (Brå) beskriver stalkning som en medveten, illvillig och upprepad förföljelse av en person.