Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Stärkt försvar kan ge Gotland nya förband

02:19. Statsminister Stefan Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist besökte Gotland för en genomgång av försvaret och för att inspektera arbetet med att få den permanenta stridsgruppen på plats.

Visby. Statsminister Stefan Löfven säger till DN att han inte utesluter nya satsningar på Sveriges försvar. För Gotland kan det innebära att tunga artilleripjäser och nya förband tillförs till ön.

Att Stefan Löfven (S) gör ett militärt studiebesök på Östersjöns största ö är enligt honom en signal både till svenska folket och omvärlden. Från och med 2005 stod Gotland under elva år utan permanent militär trupp. Detta fram till överbefälhavare Micael Bydéns blixtbeslut i september 2016 att ständigt ha trupp här.

Nu löser olika förband av varandra på Gotland tills arméns nya 18:e stridsgrupp är fullt etablerad här. Det sker stegvis och innebär att utbildad trupp, materiel och byggnader samtliga om tre år ska vara på plats (se fakta).

På onsdagen landade statsministern på ett Gotland som var både soligt och kylslaget.

– När vi höjer vår försvarsförmåga är det viktigt att ta del av det på plats. Vi håller kvar alliansfriheten, vi ökar vår egen försvarsförmåga och samarbetet med andra länder bilateralt och multilateralt, säger Stefan Löfven om sin Gotlandsvisit.

– Det är en mycket viktig signal till omvärlden att vi är beredda att försvara territoriet. Vi har inget direkt militärt hot mot Sverige. Men med tanke på den omvärld vi har med mer aktivitet i Östersjöområdet och det som hänt i Ukraina och så vidare så är vi väldigt tydliga med att Sverige måste försvara sitt territorium, säger statsministern.

Vi höjer vår försvarsförmåga: Det blir mer övningar, bättre materiel och så vidare. Det kommer vi att behöva fortsätta göra.

Regeringens vårbudget från i tisdags innebär 500 miljoner kronor extra till totalförsvaret i år. Det finansierar bland annat åtta luftvärnkanonvagnar 90 som överförs till Gotland före årsskiftet. Det är bepansrade fordon som med egen radar och kanon kan bekämpa fientliga helikoptrar och luftlandsättningar av trupp.

Det extra tillskottet är ett resultat av vinterns förhandlingar mellan de fem politiska partierna bakom rikdagens försvarsbeslut 2015 (S, MP, M, C och KD). Beslutet gäller för åren 2016–2020 och i det ingick stridsgruppen till Gotland. Grunden för nästa stora försvarsbeslut 2020 ska läggas av en ny försvarsberedning där alla åtta riksdagspartierna ingår, ledd av Björn von Sydow (S).

Samtliga fyra borgerliga partier och SD har krävt höjda försvarsanslag, vilket S-ledaren Löfven nu öppnar för.

– Vi höjer vår försvarsförmåga: Det blir mer övningar, bättre materiel och så vidare. Det kommer vi att behöva fortsätta göra. Nu ska det först diskuteras, inte minst i försvarsberedningen.

Du utesluter inte att det kan bli nödvändigt att höja förmågan ytterligare?

– Jag utesluter inte det. Därför det är en grunduppgift för en regering och en statsminister att landets territorium försvaras. Vi talade för en dryg vecka sedan om det fruktansvärda terrorattentatet, det är en säkerhetsfråga för människor. Det militära försvaret är också en säkerhetsfråga – och de är en av de mest grundläggande uppgifter man har som regering, säger Löfven.

Han har till synes en annan attityd än företrädaren Fredrik Reinfeldt (M) som kallade försvaret ”ett särintresse”.

– Det är inget särintresse. Det här är landets försvar, i allra högsta grad i landets intresse, slår Stefan Löfven fast.

Foto: Karl Melander”Det var en väldigt speciell åktur, kan man lugnt säga, med ett vapentorn som svänger runt. Stridsvagnen är ett av de mycket viktiga verktyg vi har för att försvara landet”, säger Stefan Löfven om sin åktur i det 62 ton tunga fordonet. Foto: Karl Melander

För Gotlands del finns en rad förslag till höjd försvarsförmåga. Arméchefen Karl Engelbrektson säger till DN att om han får välja skulle han utöka förbanden här. Dels behövs en ingenjörstrupp som kan säkra förbindelser och minera områden för att bromsa upp en angripare. Dels behövs artilleripjäser på Gotland, vilket i dag helt saknas.

– Artilleri är en viktig ingrediens i all rörlig strid. Det som ska finnas på Gotland för att olika systemen ska hänga ihop ska vara här från början, säger Karl Engelbrektson.

Försvaret har 24 nya moderna artilleripjäser som i dag finns i Boden. Sverige har också ytterligare 24 Archer-pjäser från en affär som Norge hoppade av. Karl Engelbrektson vill införliva samtliga i det svenska förvaret och placera några på Gotland.

– Jag hoppas ju att Sverige kan bli en bra kund även för de pjäserna. Det är ju inte så att vi har ett för stort artilleri. Vi kan hitta många ställen där ett utökat artilleri skulle göra nytta, säger Engelbrektson.

Foto: ”Försvaret av Gotland är en oerhört viktig sak för regeringen och för Sverige”, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Karl Melander

Försvarsminister Peter Hultqvist, som sekonderar Löfven på Gotland, avvisar inte arméchefens förslag:

– Nu vill jag inte föregå eller spekulera om olika saker. Jag nöjer mig i dag med att säga att det behövs ytterligare insatser här, svarar försvarsministern DN.

Läs också: Svenskarna litar inte på försvarets förmåga

Fakta. Försvaret på ön
  • 2004. Försvarsbeslut som innebär att sista förbandet, P 18, läggs ner 2005. Endast hemvärn kvar.
  • 2009. Försvarsbeslut om att tolv stridsvagnar ska ställas i förråd.
  • 2015. Försvarsbeslut om att till år 2020 etablera en stridsgrupp om 300 militärer plus underhållspersonal.
  • 2016. ÖB beslutar om ständig militär närvaro genom förband som avlöser varandra.
  • 2017. Det mekaniserade skyttekompaniet 181 börjar lösa uppgifter från den 1 juli. Luftvärnskanonvagnar tillförs i december.
  • 2020. Garnisonsområdet ska stå klart.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.