Brås statistik är "notoriskt opålitlig", anser författarna bakom våldtäktsrapporten som DN skrev om på torsdagen. Förbättringar är på väg, hälsar Brå.
På Juridicum vid Stockholms universitet utgår man inte från Brås statistik vid exempelvis undersökningar om åtalsfrekvens på olika områden, utan samlar i stället in eget underlag. Detta beror, enligt Eva och Christian Diesen, på att den svenska officiella kriminalstatistiken är för rörig och fylld av felaktigheter.
Rapporteringen av brott från polis och åklagare fungerar inte, statistiken innehåller allvarliga fel och den går inte att följa från anmälan till dom, skriver paret Diesen i boken ”Övergrepp mot kvinnor och barn”. Brå i sin tur håller med om att fall borde kunna följas hela vägen, men det är i dagens läge inte tekniskt möjligt någonstans.
– Det ideala vore att kunna följa en anmälan genom rättskedjan och det är något vi på Brå håller på med i ett projekt som kallas RUS, Rättsväsendets uppföljningssystem. Vi blir först i världen med det här, säger Jan Andersson, generalsekretare på Brå.
RUS kommer att presenteras efter sommaren. Gällande felaktigheterna i statistiken tycker Jan Andersson att det är viktigt att betänka den mänskliga faktorn, som inverkar på all officiell statistik. Brås statistik bygger på inrapporteringar från polis- och åklagarmyndigheterna.
– Självklart kan en enskild polisman koda fel och vi informerar vitt och brett och djupt om detta, exempelvis på vår hemsida.
Författarna tar också upp att brott kallas uppklarade i statistiken när förundersökningen läggs ned. I våldtäkter handlar det om 30 procent av fallen, ger inte det en missvisande bild?
– Det är jättekonstigt, det håller jag med om. Det var därför vi införde personuppklaringsstatistiken. Det är inte den perfektaste av alla världar, men är man tydlig med vad det ger uttryck för, får man nöja sig tills vi har ett bättre statistiksystem.