– Det vi kan se i vår undersökning är att när pengar delas ut så sker många aktiviteter, men vi ser inte att det är sådana aktiviteter eller metoder som bevisat minskar ungas alkoholkonsumtion, säger riksrevisor Gudrun Antemar till DN.se.

På måndagen presenterade Riksrevisionen sin rapport där man granskat effekterna av de senaste tio årens alkoholpolitiska insatser. 900 miljoner kronor har satsats på ”alkoholförebyggande åtgärder för att minska ungas alkoholkonsumtion”, men myndigheten ifrågasätter om de har haft någon effekt.

– Vi ser inte heller i redovisningen av aktiviteterna att man beskriver effekterna utifrån verkligheten i exempelvis den kommun man är. Det är ett problem när man inte vet vilka effekterna är, särskilt när det är så pass mycket pengar är det viktigt att redovisa det så att man kan styra pengarna mot det som man vet har effekt, säger Gudrun Antemar.

Av de alkoholförebyggande projekt som skett på kommunal nivå har bara var femte innehållit underbyggda resultat och endast ett par procent av dem anger underbyggda effekter på konsumtionen, enligt rapporten. Ingen ideell organisation som får offentliga stöd för att förebygga alkoholkonsumtion har redovisat några effekter.

Riksrevisionen har granskat Sveriges alkoholpolitik sedan den fick ny inriktning i början av 2000-talet och en ökad konsumtion efter EU-inträdet skulle balanseras. Insatser för unga prioriterades och har under de senaste tio åren svarat för två tredjedelar av den sammanlagda kostnaden på 1,4 miljarder kronor och 80 procent av totala antalet insatser.

I Riksrevisionens rapport konstateras dock en del positiva resultat. Bland annat uppskattar man att det förebyggande arbetet på lokal nivå blivit mer strukturerat, att just unga har prioriterats. Konsumtionen har minskat bland unga under den gångna tioårsperioden, men vilken roll de statligt stödda aktiviteterna har spelat i det är alltså inte klar enligt Riksrevisionen.