Sverige låg på tredje plats på listan över minst korrupta länder som Transparency International presenterade i fjol. Den globala organisationens sammanställning baseras på undersökningar i det aktuella landet kring hur nivån av korruption uppfattas.

Om tre veckor kommer 2010 års lista och frågan är om Göteborgsskandalen har påverkat svenskarnas syn på mutor i samhället.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz, som leder de för närvarande sex förundersökningarna i Göteborgsfallet, tror att Sverige kommer att rasa ned på listan och han anser att svenskarna ofta har en blåögd syn på hur mycket korruption det finns i landet.

Professor Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor, säger att ”den svenska självbilden är lite bättre än vad vi förtjänar”. Han pekar på att Sverige inte hör till de bästa länderna i världen när det gäller att bekämpa korruption.

I en annan statistik från Transparency International, som mäter hur väl länder efterlever OECD-konventionen om att motverka mutor till utländska offentliga tjänstemän, är Sverige inte bland de fyra bästa i klassen.

– Tyskland, Norge, Schweiz och USA befinner sig i en övre grupp. Sverige är i en mittengrupp och anses inte vara ett land som aktivt motarbetar sådan korruption, säger Sandgren.
Han påpekar att korruption inte finns som rättsligt begrepp i Sverige och säger att det i många fall snarare handlar om bedrägerier.

– Rena mutor tror jag är relativt ovanligt i Sverige. Där­emot tror jag att fall med intressekonflikter och jäv, där det inte behöver förekomma brott, är betydligt vanligare, säger Sandgren, som när han får det aktuella fallet i Stockholmskommunen som DN skriver om återberättat för sig, menar att det skulle kunna handla om en muta.

– Men just sådana här fall är alltid svåra att bevisa, säger Sandgren.