För låga krav, för stort glapp mellan gymnasiet och universitetet.
Det är några skäl till att prestationerna sjunker, tror studenter på Stockholms universitet – ett av de lärosäten som uppvisar svagt resultat i Högskoleverkets undersökning.
Det är terminsstart. På campus Frescati guidas nykomlingarna på området, några naturvetare håller innebandymatch på en såpahal presenning. Få tänker på ännu poäng och tentor.
– Det finns inga omfester, men det finns omtentor. Det har jag nog fått höra tio gånger den här veckan, säger Sandra Ericsson, som ska läsa astronomi i höst.
Hon tror att glappet mellan gymnasiet och universitetsstudierna är för stort.
– De borde börja på en lägre nivå här, säger Sandra Ericsson.
Pehr Hägg och Annette Garpe håller inte med. De är snart klara lärare och båda efterlyser hårdare krav.
– Studenter är lata och vill bara ha CSN-pengar, säger Annette Garpe.
Hon tror att kraven måste bli högre för att studenterna ska prestera bättre.
– Jag läser sista terminen till 1–7-lärare och har missat en tenta. Det här är inte heltidsstudier, jag kanske lägger ner fyra timmar om dagen, säger hon.
Pehr Hägg säger att han blir arg när han tänker på den låga studietakten.
– Det är något som inte stämmer med de humanistiska utbildningarna. Ta KTH eller läkarlinjen, där är det en helt annan inställning, säger han.
Vad borde förändras?
– Det låter fint att alla ska ta eget ansvar och det ska vara fritt, men det behövs en tydligare organisation och högre krav, säger Pehr Hägg, som snart är klar gymnasielärare i svenska och historia.
Rektorn för Stockholms universitet Kåre Bremer är inte överraskad över resultatet som presenteras av Högskoleverket.
– Vi har en stor andel fristående kurser som folk går i bildningssyfte och många är inte intresserade av att tenta av dem i slutet, säger han.
Borde inte prestationsgraden höjas?
– Ja, vi önskar det eftersom vi får betalt efter hur många som tar sina poäng, men vi har också ambitionen att erbjuda ett stort antal kurser, säger Bremer.