Sverige

Stödet för att gå med i Nato ökar

Foto: Mindaugas Kulbis/AP

Efter ett oroligt 2014 ökar stödet för ett svenskt Nato-­medlemskap. En tredjedel av väljarna tycker att Sverige bör gå med i Nato.

Dessutom vill en majoritet att försvarsanslagen ska öka, visar DN/Ipsos.

Under fjolåret fick försvarsfrågorna stort utrymme i debatten. Ukraina­krisen, Rysslands ökade närvaro i Östersjön och höstens ubåtsjakt i Stockholms skärgård bidrog till denna utveckling.

Det mer osäkra läget i närområdet ser ut att ha förändrat många svenskars syn på försvarspolitiken, visar DN/Ipsos.

Enligt mätningen tycker 33 procent av väljarna att Sverige bör gå med i militäralliansen Nato, en ­statistiskt signifikant ökning med fem procentenheter jämfört med i april.

– Nato-opinionen har varit stabil sedan i början av 1990-talet, men nu ser vi något av ett trendbrott. Om man jämför med för 20 år ­sedan har stödet för ett Nato-­medlemskap fördubblats, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Det är fortfarande en större andel, 47 procent, som vill att Sverige bör stanna utanför Nato, men andelen minskar kraftigt jämfört med den senaste mätningen. Även denna förändring är statistiskt säkerställd.

Mest positiva till Nato är Folkpartiets väljare medan motståndet är starkast bland Miljöpartiets och Vänsterpartiets anhängare.

– Det är en väldigt polariserande fråga. Det finns få frågor som polariserar väljarna som Nato-frågan, säger David Ahlin.

Samtidigt som svenskarna över lag blir mer Nato-vänliga vill fler se att försvarets ekonomiska resurser ökar. En majoritet, 54 procent, vill se höjda försvarsanslag, en statistiskt säkerställd ökning med nio procentenheter jämfört med i april.

I samtliga partier utom Miljö­partiet och Vänsterpartiet vill en majoritet av väljarna att försvaret ska få större resurser. Men även bland V-väljarna tycker nästan fyra av tio att försvaret behöver mer pengar.

Bland MP-väljarna är det en femte­del som vill ge försvaret mer resurser – lika många vill minska anslagen.

– Det är Miljöpartiets väljare som sticker ut som de mest försvarsskeptiska, säger David Ahlin.

Utöver oron i Sveriges närområde och Rysslands upprustning torde den låga tilltron till försvarets förmåga bidra till viljan att spendera pengar på försvaret.

I mätningen uppger sex av tio svenskar att de har litet eller mycket litet förtroende för försvarets förmåga att försvara Sveriges gränser mot intrång och kränkningar från främmande makt. Inte fler än femton procent av de tillfrågade uttrycker förtroende för försvarets förmåga.

– Det är ett rejält underbetyg till försvarsförmågan, säger David Ahlin.

Till skillnad från frågorna om Nato och försvarets ekonomiska resurser finns inga betydande skillnader mellan höger- och vänsterväljare.

– De flesta grupper är överens om den bedömningen. Det är en ganska enhetlig bild. Jämför man Alliansen, de rödgröna och Sverige­demokraterna ger man ett väldigt likartat omdöme om försvarets förmåga. Väljarna är överens över blockgränserna, säger David Ahlin.

Fakta:

Konferensen inleds den 11 januari

På söndag inleds Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Det nya säkerhets­politiska läget och nästa försvarsbeslut kommer att dominera konferensen.

Statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist deltar, liksom flertalet partiledare.

Anna Kinberg Batra som väljs till Mode­rat­­ledare i morgon kommer dock inte.