Dawit Isaak greps i Eritrea 23 september 2001, sedan han återvänt till sitt förra hemland för att arbeta på en oberoende tidskrift.

Isaak är, såvitt man vet, fortfarande fängslad utan rättegång. På lördagen hölls manifestationer till stöd för honom på åtta platser i Sverige. I Göteborg berättade brodern Esayas att han inte pratat med Dawit Isaak sedan 2005, då denne släpptes men greps igen efter ett par dagar.

Esayas Isaak vet inte var hans bror befinner sig.

- Det finns rykten om att han flyttas mellan olika fängelser. Men jag vet ingenting. Dawits situation är fruktansvärd, säger Esayas Isaak till TT.

Den svenska mediebranschen har agerat enigt för att försöka få Dawit Isaak frisläppt, och stödgruppen i riksdagen har medlemmar från alla partier. I takt med att åren går växer kritiken mot den svenska regeringen och UD, som man anser har en alltför undfallande inställning till regimen i Eritrea.

- Vi har för länge sedan tappat tilltron på den tysta diplomati som bedrivs. Det behövs en hård påtryckningspolitik, med indraget bistånd från EU, resesanktioner mot Eritreas ledare, som främst har nära förbindelser med Italien, och att man fryser deras tillgångar på bankkonton i Europa. EU är starkt och mäktigt. Det ska vi utnyttja, säger Cecilia Wigström (FP), som är ordförande i riksdagens Dawit Isaak-grupp.

Men den tvärpolitiska gruppen har inte fått riksdagens majoritet med sig. "Tyst diplomati" råder ännu.

- Vi arbetar oerhört hårt med ärendet, som är högt prioriterat. Men vi kan inte kommentera vilka åtgärder som vidtas. Vi tror den på den strategi vi valt, med en återetablerad dialog med Eritrea, säger Miriam Mannbro på UD:s pressjour till TT.

Statsminister Fredrik Reinfeldt framhåller att Eritrea varit tydligt med sin inställning till Dawit Isaak.

- Det kan rimligen inte ha undgått någon att den regim som ytterst bär ansvaret för att han är fängslad har intagit en mycket hårdför uppfattning, som det i realiteten är svårt att förändra, säger Reinfeldt till TT.