Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Stor brist när lärare flyr förskolorna

Det råder brist på förskollärare i 70 procent av Sveriges kommuner, visar en granskning som DN har gjort.

– Vi får rapporter om att föräldrar uppmanas att hålla barnen hemma, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Den svenska förskolan brukar av politiker och chefer kallas för en förskola i världsklass, som inspirerar och visar vägen även för andra länder.

Ändå överväger många redan utbildade förskollärare att sluta och byta bana.

Foto: Anette Nantell
Foto: Anette Nantell

DN:s granskning visar att 70 procent av kommunerna har brist, eller kommande brist på förskollärare. Bland de kommuner som svarat att det inte råder någon brist kommenterar flera att kommande års pensionsavgångar kan bli svåra att hantera.

Dessutom har 53 procent av kommunerna problem med vakanser eller tvingas anställa outbildad personal för att fylla upp platserna.

Sett till rikssnittet har 43 procent av personalen i förskolan förskollärarutbildning. Skillnaderna är stora på lokal nivå. I Upplands Väsby, norr om Stockholm, har 25 procent av personalen relevant högskoleutbildning visar DN:s genomgång. Här är också personaltätheten en av de lägsta – 6,3 barn per årsarbetare – och från kommunen upplever man att förskollärarbristen är tydlig.

Foto: Anette Nantell
Foto: Anette Nantell

På förskolan Ringblomman i Upplands Väsby, där tvååriga Waldemar står för dj:andet vid en Ipad medan två kompisar klänger på honom för att försöka ta över kontrollen, är personaltätheten ännu sämre: 6,9 barn per årsarbetare. Däremot finns här relativt gott om förskollärare.

Foto: Anette Nantell– Jag har jobbat här i tolv år och jag älskar mitt arbete. Jag tror mycket av det beror på att ledningen har förstått vikten av att ha två förskollärare per avdelning, säger förskolläraren Helena Aldén samtidigt som hon håller ett öga på Ipad-situationen intill sig.

Hennes kollega Annlo Kask vidareutbildade sig från barnskötare till förskollärare 2008.

– På min tidigare arbetsplats var vi knappt en förskollärare per avdelning. Jag hade ansvar för två avdelningar, vilket var en väldig skillnad från här, där vi delar ansvaret för en, säger hon.

De tycker båda två att fem barn per vuxen vore realistiskt. Fyra skulle däremot vara optimalt för att hinna se varje barn, säger de.

En undersökning som Lärarnas tidning gjorde tidigare i år visade att många förskollärare varje år väljer att byta karriär. Enligt undersökningen, som bygger på siffror från SCB, hade 13 284 personer som arbetade som förskollärare eller fritidspedagoger år 2009 bytt jobb fyra år senare. Stress, för mycket administration och för stora barngrupper är de vanligaste orsakerna till att förskollärare ger upp.

Foto: Anette NantellEn av dem är Carina Inghe, nyutexaminerad förskollärare, som till årsskiftet väljer att flytta till USA och jobba för en betydligt lägre lön.

– Jag tar hellre en låg lön och är lycklig än en hög lön där hälften förr eller senare kommer att gå till sjukhus och terapeuter som får förklara för mig att jag inte är en dålig pedagog, säger hon.

DN träffar henne precis när hennes arbetsdag är slut. Carina Inghe har nyligen sagt upp sig från förskolan i Bromma där hon jobbar. Hon vill understryka att det är en fantastisk förskola, med en underbar chef – den bästa hon haft – men det hjälper inte.

– Man är inte pedagog, man är polis. Man säger till barn hela dagarna, det är vad man gör. Vi har en planeringstimme i veckan, utöver det sitter jag tre fyra timmar hemma på fritiden, säger hon.

Ändå upplever hon att det aldrig blir bra för barnen.

Carina Inghe blev färdig förskollärare så sent som i januari, efter flera år som barnskötare. Det tog mindre än ett år för henne att inse att hon är helt färdig med den svenska förskolan.

– Då taket för antal barn per barngrupp slopades blev det fritt fram att tänka i pengar och siffror i stället för omsorg. Att ha fler än 20 barn på en och samma yta kanske flera timmar om dagen, det säger ju sig självt att det innebär att barnen blir en enhet och inte individer. De som har svårt att kommunicera och ta plats faller mellan stolarna. Och där står vi pedagoger, i ett hav av stressade barn som bara vill få höras och synas en stund.

Grafik: Förutsättningarna för förskolan i landets kommuner

Frågan om stora barngrupper dyker ofta upp i debatten, särskilt sedan Skolverkets rekommendation om fem barn per personal togs bort för två år sedan. Nu är en ny rekommendation på gång.

– Vi tittar över vad forskningen säger om vad som är en optimal barngrupp. Utifrån det ska vi se om vi kan ta fram ett riktmärke, säger Ulrika Lundqvist, chef för förskole- och grundskoleenheten på Skolverket.

Det är huvudmannens ansvar att se till att det finns en långsiktig strategi för att säkerställa att det finns personal. Huvudmannen är kommunerna eller ägarna till fristående förskolor.

Hur ska huvudmannen kunna se till att det finns förskollärare om det inte finns tillräckligt många att anställa?

– Då kommer man upp på nästa nivå, att jobba från statligt håll och från regeringshåll. Att se till att det utbildas förskollärare. Men även som enskild huvudman kan man ha strategier.

Hur ser Skolverket på att många förskollärare väljer att byta jobb när det redan råder brist?

– När man hör att någon känner sig pressad och personal väljer att gå från yrket, då är det allvarligt. Det vi ser och pekar på är vilka förutsättningar som behövs för att kunna ta det pedagogiska ansvar man har enligt lag.

Finns förutsättningarna för att förskollärarna ska kunna ta ansvar i dagens läge?

– Förutsättningarna finns på många förskolor, men på många förskolor ser vi också att de inte finns.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är oroad över läget i förskolan.

– Det är jätteallvarligt. Skolverkets senaste prognos visar att det redan 2019 kommer behöva rekryteras 20 000 förskollärare. Allra värst ser det ut i storstäderna. Men redan i dag märks bristen. Vi får rapporter om huvudmän som uppmanar föräldrar att hålla barnen hemma, säger hon och syftar exempelvis på larm från stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg under september.

De viktigaste åtgärderna som hon kan se är att höja lönerna och freda förskollärarnas rätt att vara just lärare.

– Sjukskrivningarna är bland de högsta på arbetsmarknaden och de ökar. Trots att man har sett tendensen i många år har man inte kunnat göra något. För stora barngrupper, för många arbetsuppgifter utanför barnuppdraget och på tok för lite planeringstid. När man inte har förutsättning att göra ett bra jobb så leder det till en enorm press, säger Johanna Jaara Åstrand.

Fakta. Fortsatt underskott

Enligt Universitetskanslerämbetets, UKÄ, senaste prognos om förskollärare finns det 62 800 förvärvsarbetare med förskollärarutbildning. Prognosen visar på brist och att tillskottet av nyexaminerade förskollärare understiger rekryteringsbehovet med närmare 1 200 personer.

  • 26 400 kronor är medianlönen bland förskollärare.
  • 29 500 kronor i månaden tjänar den tiondel av förskollärarna som tjänar mest.

 

Sjukskrivningar

Andel sjukskrivna för stressrelaterade diagnoser i 14 dagar eller mer, år 2014, i procent.

  • Förskollärare och fritidspedagoger: 4,9
  • Grundskollärare: 3,3
  • Arbetsmarknaden i genomsnitt: 2,6

Källa: Lärarförbundet, UKÄ, SKL