Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Stor psykisk ohälsa i barnomsorgen

Foto: Hasse Holmberg/TT

Fritidspedagoger och förskollärare är kraftigt överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar för psykiska diagnoser.

Enligt statistik från Försäkringskassan är det nästan dubbelt så vanligt med sjukskrivningar för dessa yrkesgrupper än för arbetsmarknaden i helhet. Det har också skett en ökning med 27 procent på fem år.

– Här får vi svart på vitt en situation som vi larmat om länge. Det är en väldigt allvarlig situation. Man går på knäna och jag är orolig, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet till TT.

Så sent som för en vecka sedan presenterade Skolverket en rapport där barngrupperna på fritidshem visat sig vara större än någonsin.

I Försäkringskassans statistik för sjukfrånvaro ingår yrkesgrupperna förskollärare och fritidspedagoger i samma kategori, och de senaste fyra åren har kurvan för sjukskrivningar 14 dagar och längre för psykiska diagnoser pekat rakt uppåt. Så sent som i förra veckan gick även Skolverket ut och varnade för en allvarlig utveckling då barngrupperna på fritidshemmen aldrig varit större.

– Barn börjar tidigare på förskolan och besparingen med allt större barngrupper får större kostnader i sjukskrivningar, säger Lärarförbundets ordförande Eva Lis Sirén.

– Det är dumsnålt och man biter sig själva i svansen.

Sirén vill nu se en maxgräns för storleken på barngrupper och att man från politiskt håll uppmärksammar situationen kring fritidshemmen.

– Det måste finnas maxgränser och de ska fastställas på lokal nivå. Sedan regnar det politiska utspel kring skolan men det är total tystnad kring fritidshemmen, säger hon.

Birgit Andersson är lektor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Hon disputerade med en avhandling som behandlade just fritidspedagogernas arbetssituation.

– Jag kan mycket väl tänka mig att man hamnar i utmattningssyndrom i takt med att arbetsbelastningen har förändrats och försämrats, säger hon.

Birgit Andersson ser flera skäl till ett allt tuffare arbetsklimat.

– Det blir så svårt att leva upp till ambitionerna när barngrupperna eskalerar så till den milda grad som de gjort det senaste decenniet. Man vill och försöker jobba på samma sätt men det är en omöjlighet när barngrupperna är så stora att man inte kan garantera barnens säkerhet.

I sin studie fick bland annat Birgit Andersson förklarat av en rektor att fritidspedagogerna sågs som "gummibandet i hela verksamheten som får den att fungera" och kunde användas under hela skoldagen som till exempel lärarvikarier.

– Man stångar sin panna blodig för att både agera i skolan och på fritidshemmen. Flexibilitet är bra men jag kan tänka mig att det blir in absurdum.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.