För andra gången har Skolinspektionen gjort en stor omrättning av nationella prov. Precis som förra gången blir resultaten helt annorlunda när proven rättas av en annan lärare.

Störst skillnad visar granskningen av uppsatser. I svenska skilde sig bedömningarna så mycket som i 49 procent av fallen, vilket får Björklund att reagera.

– Det är inte acceptabelt. Det finns en omfattande betygsinflation och "snällrättning" av nationella prov och det kommer att behövas rätt långtgående åtgärder för att stävja detta, säger han.

Frågan med nationella prov, som genomförs i årskurserna 3, 5 och 9, är så pass viktig att Björklund och regeringen nu ska arbeta för nya regler kring proven.

– Så småningom i höst ska vi lägga fram ett nytt regelverk, hur proven ska konstrueras, reglerna för själva genomförandet och hur proven ska rättas och bedömas i efterhand, säger han.

Bland Skolinspektionens förslag på förbättringar finns att elevens identitet inte ska vara känd, eftersom tidigare prestationer anses påverka resultatet.

– Jag är beredd att vidta de flesta åtgärder för att strama upp detta. Vi gör en bedömning av de här förslagen som inspektionen lägger fram.

Vad ser du för skäl till att det blivit så här?

– Det är en rad olika faktorer. Det är luddiga rättningsanvisningar, det finns en snällhetsfaktor i bedömningen från den enskilde läraren. Det finns en konkurrens mellan skolor att man vill framstå bättre än vad man är.

Linda Forssén, lärare i årskurs 1–7 i matematik och naturvetenskapliga ämnen, välkomnar förändringarna men ser samtidigt praktiska problem vid mindre skolor när det gäller att anonymisera då läraren ändå känner eleven genom handstilen.

– Öppnar man i stället för samrättning, att småskolorna samarbetar med större skolor i närheten och kanske rättning i arbetslag på stora skolor – då kommer man ifrån den subjektiva bedömningen. Då behöver man heller inte ha anonyma prov.