En fjärdedel av alla myndigheter och andra viktiga institutioner missköter tekniken bakom internet för bland annat e-post och webben. Bristerna har till och med blivit fler sedan förra året.
Får du inte upp hemsidan till en myndighet eller om e-posten till ett företag studsar så kan du trösta dig med att du inte är ensam.
Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE), som ansvarar för den svenska landsdomänen på internet, har för fjärde året i rad granskat hur myndigheter och andra viktiga institutioner sköter internets underliggande teknik och årets resultat är faktiskt sämre än förra årets.
Av de 670 granskade domänerna (till exempel myndigheten.se eller företaget.se) hade drygt 26 procent allvarliga fel som måste åtgärdas omedelbart och drygt 43 procent fel som leder till en varning. Det handlar i de flesta fall om fel i det så kallade domännamnsystemet (DNS) och brister i hur e-post och webben hanteras.
Allra sämst är läget hos universiteten och högskolorna, men även hos kategorierna landsting, myndigheter, bank- och försäkring och medier finns många fel. Det märkliga är att de flesta betalar för de här tjänsterna till IT-avdelningar och konsulter, men få kontrollerar att det blir gjort, påpekar Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkerhetschef på.SE.
Hon tror att en förklaring kan vara att många lägger allt krut på att göra bra och attraktiva hemsidor och glömmer att det finns en grundteknik som måste fungera. .SE har själva ingen möjlighet att tvinga fram förbättringar, men hon hoppas att statliga e-delegationen eller den nya IT-ministern Anna-Karin Hatt ska ta problemen på allvar.
– Det är definitiv dags att sluta prata och i stället börja göra något. Om man använder piska eller morot är mindre viktigt, bara någon sätter ner foten.