Kraftiga överbeläggningar och ensidig behandling med enbart läkemedel. Svensk psykiatrisk tvångsvård har sina mörka sidor.
- Uppseendeväckande och nedslående, säger socialminister Göran Hägglund (KD).
Hägglund fick på måndagen ta emot en rapport från Socialstyrelsen som har gjort en granskning av landets psykiatriska tvångsvård. Den 6 maj i fjol tvångsvårdades 3.066 personer inom psykiatrin. Bara 40 vårdplatser i hela landet var då lediga för patientgruppen, vilket innebär att många landsting hade tagit sig an fler patienter än de egentligen hade resurser till.
- Det är uppseendeväckande med den här väldigt höga beläggningen. Med fler vårdplatser skulle antagligen fler kunna behandlas, säger Göran Hägglund.
Han konstaterar också att de tvångsvårdade patienterna ofta saknar en individuell vårdplan, och att de som har en sådan oftare än andra får tillgång till olika former av terapi.
- Det är lite nedslående att vården mest består av läkemedelsbehandling, säger Göran Hägglund.
Utifrån rapporten går det inte att entydigt dra slutsatser om huruvida tvångsvården är bra eller dålig, men Socialstyrelsen pekar ändå på en rad frågor som är bekymmersamma. Förutom platsbrist och ensidig behandling med psykofarmaka påpekar myndigheten att vården i många fall läggs upp utan hänsyn till patientens ålder eller familjesituation.
- Det här handlar om de personer i landet som tillhör de allra mest utsatta. Dessutom vårdas de mot sin vilja. Det är mycket viktigt att den vården är av god kvalitet, säger Håkan Ceder, överdirektör vid Socialstyrelsen.
Regeringen "bör överväga" att vidta särskilda åtgärder för att stödja landstingen så att vården kan bli bättre, anser myndigheten. Belastningen borde minskas, antingen genom fler platser eller genom att utveckla alternativa vårdformer. I båda fallen krävs pengar, men myndigheten preciserar inte hur mycket.
- Det är viktigt att stödet inte ges i form av kortsiktiga statsbidrag, säger Anders Printz, chef för Nationellt utvecklingsstöd till verksamheter för människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder (NU).
Göran Hägglund är inte beredd att omedelbart öppna statens plånbok.
- Det duger inte att landstingen lutar sig tillbaka. Varje landsting måste dimensionera antalet vårdplatser utifrån de faktiska behoven, säger han.
Flera utredningar är på gång som ska ge en klarare bild av hur vårdkvaliteten inom hela psykiatrin kan förbättras jämfört med i dag.