Stora elevkullar sliter hårt på högskollärare

Högskoleverket har i sin nya undersökning låtit 200 lärare på elva institutioner vid sex olika universitet föra en tidsdagbok för varje kvart av sin vakna tid under en vecka. Därutöver har man intervjuat fokusgrupper på lärosätena.

Resultatet visar högskollärare som arbetar vardagar, kvällar och helger under veckans alla dagar med ett genomsnitt på 53 timmar.

Många lärosäten har under de senaste åren fått en alltmer pressad ekonomi, skriver Högskoleverket. Det har lett till att högskolelärarna har fått större studentgrupper och lärarna har fått leva med ständiga omorganisationer. Studenterna är samtidigt mer heterogena än tidigare eftersom elevkullarna på lärosätena ökat kraftigt.

Det kräver att lärarna förbereder undervisningen mer så att alla "hänger med". Men det kräver också mer handledning av vissa elever och uppföljning. Det leder i sin tur till att andra får nöja sig med mindre individuell handledning och tillgång till sina lärare. Och generellt får studenterna ägna sig mer åt självstudier. Högskolorna har samtidigt sparat in på anställningar av såväl lärare som administrativ personal, vilket gör att lärarna och deras chefer ägnar alltmer tid åt byråkrati i stället för åt undervisning och forskning.

Lärarna tvingas kompromissa och slarva i sitt arbete, skriver Högskoleverket. Forskningsanknytningen i utbildningen hotas eftersom lärarna får allt mindre tid för egen forskning. De leder till att de själva blir mindre uppdaterade och tappar kontakten med forskningen i sitt ämne.

Adjunkterna forskade knappt alls utan ägnade huvuddelen av tiden åt undervisning och administration medan lektorer och professorer forskade ungefär 20 timmar i veckan (se grafik). Kvinnliga institutionsledare undervisade mer medan deras manliga kolleger forskade i betydligt större utsträckning än kvinnorna.

- På de flesta lärosäten har man inte forskningsanslag utan man måste söka finansiering externt, vilket också tar tid. Och inom exempelvis naturvetenskapliga områden är det lättare att få forskningsmedel medan vi samhällsvetare, där det finns en dominans av kvinnliga lärare, därmed har svårare att få forskningsmedel, säger Mai-Brith Schartau, docent i statsvetenskap på Södertörns högskola.

Precis som i undersökningen framhåller lärare och ledare på Mälardalens högskola, Södertörns högskola och Handelshögskolan vid Örebro universitet som DN intervjuat att arbetet visserligen är stimulerande, viktigt och kreativt. Lärarna anser att de har frihet att lägga upp sin undervisning.

Men samtidigt har de allt svårare att hålla arbetstiden på en rimlig nivå på grund av just de faktorer som Högskoleverket lyfter fram. Om inte kvaliteten ska sjunka så bedömer lärarna och ledarna att de måste arbeta mellan 45 och 80 timmar i veckan och de har ofta en ojämn arbetsbelastning och tvingas splittra upp sin undervisning.

Professor Cheick Wagué, prefekt på företagsekonomiska institutionen på Södertörns högskola, förklarar att lärare som förr undervisade på ett par kurser per termin i dag ofta "splittras" upp på fyra kurser.

- Antalet lärarledda timmar per kurs har minskat till mindre än hälften i jämförelse med för tio år sedan, konstaterar Erik Lindhult, lektor i företagsekonomi på Mälardalens högskola.

- Samtidigt som vi har färre timmar per student så har vi studenter som kräver mer hjälp efter lektionerna och då går även rasterna åt för att förklara för de studenter som inte hänger med, säger Jan-Eric Nilsson, adjunkt i marknadsföring på Södertörns högskola.

Och konkurrensen om elever är knivskarp mellan lärosätena:

- Så vi försöker att göra samma sak fast gratis för vi vill ju inte göra ett halvdant jobb, säger Mai-Brith Schartau.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut