Nu på morgonen presenterade regeringen sin handlingsplan mot våldsbejakande extremism. EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) har inspirerats av liknande handlingsplaner i de nordiska grannländerna, och det finns stora farhågor att muslimer som kollektiv kommer att klassas som radikala.
– Vi har tagit del av både den norska och den danska handlingsplanen mot extremism som man refererar till, och våra farhågor är att definitionen av radikal extremism kan komma att omfatta muslimer som kollektiv, säger Fatima Doubakil, ledamot i Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén, till DN.se.
– Vi ser det från ett rättighetsperspektiv. Man har väldigt svårt att definiera vad våldsbejakande extremism är. I en tidigare rapport nämnde man fem tecken på radikalisering. Det var ökade besök till moskén, att man skaffar skägg, reser till Nordafrika och mellanöstern, utövar en fysisk sport som till exempel kampsport, och tittar på medier som al-Arabiya, kanalr som visar grafiska bilder av kriget i Irak. Många muslimer kan då betraktas som extremister, utan att man är våldsbejakande.
Fatima Doubakil är oroad över att regeringens handlingsplan gör att många hamnar i kategorin ”radikal”. Hon ser att det lätt kan röra sig om en form av åsiktsregistrering.
– Man likställer extremism med nazism och vänsterautonoma grupper. Om man likställer det med människor som kanske har en anledning att tycka att kriget i Afghanistan är förkastligt, att västvärldens trupper inte ska finnas där, då faller man under kategorin som radikal, säger Fatima Doubakil.
EU-minister Birgitta Ohlsson ska ha inspirerats av danska och norska handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Att man har sneglat på den danska planen är Fatima Doubakil särskilt skeptisk till.
– I den danska rapporten pratar man om att man ska uppfostra föräldrar till muslimska barn i mänskliga rättigheter och demokrati. Det finns en uppförandekod inbyggd i planen. En idé om att muslimska människor har en brist när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati.
– Den danska rapporten, till skillnad från den norska, bygger mycket på rasisistska föreställningar om muslimer som våldsbejakande och extrema.
I den svenska handlingsplanen mot våldsbejakande extremism vill regeringen stärka strukturerna för samarbete mot extremism i samhället och internationellt. Fatima Doubakil ser att det kan bli ett "angiverisamhälle".
– Civilsamhället, skolan, poliser, och i många fall imamer och moskéer ska samverka och flagga för unga människor som "befinner sig i riskzonen". Vi pratar om ett angiverisamhälle. Ska lärarna kartlägga elevernas åsikter? säger hon.
Regeringen satsar 62 miljoner kronor på att stävja extremismen. Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén anser att pengarna hade kunnat göra större nytta om de satsats på ett annat sätt.
– Man pratar om demokratiinsatser. Vi tror att pengarna kan läggas på att rusta upp marginaliserade områden, istället lägger man mycket pengar på forskning.