Läkemedel mot adhd är effektiva mot koncentrationssvårigheter och överaktivitet. Men det behövs fler studier om hur de påverkar på lång sikt, visar en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
Omkring 47.000 svenskar får i dag läkemedel mot adhd. Det är nästan tre gånger fler än för fem år sedan, då 15.000 personer fick medicin mot adhd. Nu visar SBU:s nya rapport, som myndigheten har gjort på regeringens uppdrag, att kunskapsluckorna kring behandlingen är stora.
Tidigare forskning visar att medicinerna är effektiva och säkra att använda upp till sex månader, men sedan finns få längre studier. Många barn och unga tar sina läkemedel redan från lågstadiet och upp i vuxen ålder.
– Det finns lång och beprövad erfarenhet av att använda adhd-läkemedel och vi vet att de fungerar. Men jag blev ändå förvånad av att det finns så få längre studier. Det gör att det inte går att bedöma nytta och risker efter sex månader, säger Lars Jacobsson, som är professor emeritus i psykiatri vid Umeå universitet.
Han ingår i SBU:s expertgrupp som nu har granskat flera psykiatriska diagnoser och behandlingar. Omkring vart tjugonde barn i Sverige beräknas ha adhd. Det är en funktionsnedsättning som ger till exempel koncentrationssvårigheter, överaktivitet och dålig impulskontroll. Förutom olika stödåtgärder i skolan kan de drabbade få hjälp av centralstimulerande läkemedel.
Tidigare har fem studier visat att läkemedlen kan minska risken för missbruk av alkohol och droger senare i livet. En studie visar tvärtom på en ökad risk. SBU anser därför att det inte går att dra några säkra slutsatser.
– Det finns helt klart ett behov av studier som följer barn och unga under många år, säger Lars Jacobsson.
SBU har funnit 15 olika metoder som används i Sverige vid utredning av misstänkt adhd hos barn och vuxna. Även här saknas enligt myndigheten studier som kan avgöra hur träffsäkra metoderna är.