Skolverket har jämfört resultaten i nationella prov med betygen i årskurs nio. Rapporten visar att i en del skolor har många elever fått ett högre betyg än vad proven visar. I andra skolor är det tvärt om.

Det här kan bero på att skolan satt in stödåtgärder när elever visat dåliga resultat på nationella prov. En annan förklaring kan vara att skolan hellre "friar än fäller", alltså att lärarna har svårt att underkänna elever. Men den kanske viktigaste förklaringen kan enligt Skolverket vara att lärarna helt enkelt gör olika tolkningar av kursplaner och betygskriterier.

Konsekvensen blir olika villkor för elever när de konkurrerar om gymnasieplatser. Skolverket konstaterar att den stora variationen som finns mellan skolor inte har förbättrats trots att det nuvarande betygssystemet funnits sedan 1998. Det är anmärkningsvärt, hävdar Skolverket, eftersom en rad insatser gjorts för att betygsättningen ska bli mer rättvis.

En annan slutsats i myndighetens rapport är att fristående skolor inte sätter högre betyg i förhållande till proven jämfört med kommunala skolor. Problemen med orättvis betygsättning har alltså inte att göra med om skolan är kommunal eller fristående.

Skillnaderna i slutbetyg gäller framförallt elever som fått IG, icke godkänt, på nationella prov. På vissa skolor har mer än 90 procent av eleverna trots det fått G, godkänt, i slutbetyget medan andra skolor nästan inte höjer någon av eleverna som fått IG på det nationella provet.

De nationella proven ska inte vara något examensprov och det kan finnas flera skäl till att lärare sätter ett annat slutbetyg, konstaterar Skolverket. Men skolornas olika bedömning betyder att likvärdigheten för eleverna brister, tycker verket.

Störst är skillnaderna i betyg i matematik. Tendensen är att samma skolor har höga eller låga avvikelser i ett ämne från år till år.