Polisen tar emot få anmälningar om kvinnomisshandel under julen. Statistiken säger att anmälningarna är ungefär lika många som på en vanlig måndag eller tisdag. Strax under femtio anmälningar togs emot per dag i fjol. Men många kvinnorna tros få stryk ändå.
- Det kan bero på att kvinnor inte vill anmäla under julen. De kanske väntar för barnens skull, säger Katarina Björkgren, vice ordförande i Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR), till DN.se.
Organisationens 130 kvinnojourer runt om i landet tar emot samtal från oroliga kvinnor inför jul och nyår. Däremot ökar anmälningsbenägenheten efter jul. I fjol anmälde över 1.300 kvinnor att de hade blivit utsatta för misshandel av en bekant i hemmet under december. Det är den högsta siffran under hela året.
- Det är en myt att kvinnor inte blir misshandlade under julen. Vi får frågor från kvinnor som undrar hur de kan förbereda sig för storhelger, oftast är det så att man kan ana vad som kan hända, säger Katarina Björkgren.
Men för den kvinna som oroar sig för att bli slagen av en partner eller annan person i en nära relation varierar stödet från samhället beroende på var hon bor.
- Generellt är det lättare att få hjälp i storstadsregionerna. På mindre orter kan stödet variera, säger Katarina Björkgren.
Vad ska kvinnor göra som om de blir misshandlade?
- I en nödsituation ska de ringa 112. När polisen kan komma beror på hur akut situationen är och vad som händer i övrigt i samhället, säger Katarina Björkgren.
För två år sedan kom en undersökning, gjord av Socialstyrelsen, som visade att bara en tredjedel av landets kommuner hade en handlingsplan för hur man skulle bemöta mäns våld mot kvinnor. I dag ligger frågan högre på kommunernas dagordning.
- Nu kan man inte blunda längre. Det har utgått direktiv från regeringen om att alla kommuner ska ha en handlingsplan, men hur den är implementerad vet vi inte, säger Katarina Björkgren.
Och trots att socialtjänstlagen ändrades i somras och nya skrivningar om att utsatta har rätt att få hjälp av kommunen har tillkommit, tror Katarina Björkgren mycket hänger på de enskilda tjänstemännen inom socialtjänsten.
- De är dem som ska tolka hur man ska få hjälp, säger hon.
Det kan vara ett problem eftersom kunskapen om kvinnomisshandel fortfarande inte är ett större block på svenska universitet.
- Nyutexaminerade poliser läser om kvinnomisshandel, men socionomer har inget obligatorium att läsa kurser om våld i nära relationer, så där finns fortfarande mycket att göra, säger Katarina Björkgren.
Lina Ploug, ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, vill också se en bättre utbildning för alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med kvinnor som utsätts för misshandel.
Precis som Katarina Björkgren upplever Lina Ploug att kvinnorna väntar med att anmäla till efter julhelgen.
- Tyvärr ökar trycket på jourerna efter jul. Det är ett otroligt stort steg att ringa en kvinnojour. Våra erfarenheter är att man hör av sig före eller efter helgen, säger hon.
Vad ska kvinnor i riskzonen göra?
- Om man känner oro är det viktigt att berätta för någon man litar på, en släkting, vän eller någon på jobbet. Även om man inte orkar göra något åt saken just nu är det bra att någon känner till ens oro, säger Lina Ploug.
Samtidigt säger Lina Ploug att vi alla är dåliga på att se signaler från utsatta kvinnor:
- Vi kan alla lite till mans vara svartsjuka, men när partnern ringer flera samtal under en fika för att kontrollera var hon befinner sig kan det vara ett tecken, säger Lina Ploug.
Ska man lägga sig i?
- Det är faktiskt ett brott att slå någon. Tidigare såg vi misshandel i hemmet som ett privat problem. Nu har vi kommit längre, säger Lina Ploug.