Sverige

Större oro för främlingsfientlighet än för invandring

Betydligt fler svenskar oroar sig för växande främlingsfientlighet än för invandring, visar en ny undersökning från SOM-institutet. Medias rapportering om högerextrema grupper ges som en förklaring.

Det är forskarna Linn Sandberg och Marie Demker som undersökt vad svenskarna upplever som allmänt oroande inför framtiden och som publicerats i SOM-undersökningen 2013, som släpptes idag. 78 procent anser att ökad främlingsfientlighet är mycket eller ganska oroande att jämföra med 49 procent som oroas för ökad invandring och 61 procent när det gäller ett ökat antal flyktingar.

– Den negativa attityden till främlingsfientlighet är troligen en effekt av att frågan stått högt på agendan i två-tre år, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap, till Ekot i SR.

Rapporten nämner bland annat att medier rapporterat om framväxten av högerextrema partier i Europa under senare tid, Sverigedemokraternas inträde i riksdagen samt att invandringsrelaterade frågor tagit plats i den politiska debatten inför valet i höst.

Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet med fokus på högerextremism, är inte överraskad av det undersökningen har kommit fram till.

– Den här bilden har funnits tidigare i historien – man är rädd för att främlingsfientligheten ska öka om till exempel antalet flyktingar ökar. Många människor är rädda för konflikter, framför allt i närområdet och många tänker säkert på händelserna i Kärrtorp och är rädd för fler bråk och kravaller på gatorna, säger Heléne Lööw.

I SOM-institutets undersökning framkommer att rädslan för invandring och flyktingar är som minst i storstäderna. Men oro för invandring på mindre orter behöver inte nödvändigtvis innebära att det finns ett motstånd till den, menar Heléne Lööw.

– Men det är klart att i ett litet samhälle där ortens invånarantal ökar med kanske 10-15 procent genom invandring så uppstår frågor och onödiga konflikter som ofta orsakats av att man inte pratar igenom eller förankrar hur mottagandet ska gå till. Det kan handla om rent praktiska saker som att det inte finns en plan för bostäder. I en storstad kan man skaffa fram de här resurserna men på en mindre ort kan det skapas oro och folk känner sig överrumplade, säger Heléne Lööw.

Enligt henne finns en risk att diskussionen kring främlingsfientlighet ofta stannar vid att det konstateras att den existerar.

– Vi pratar väldigt lite i debatten om lösningar och hur vi ska gå till väga för att motverka främlingsfientlighet och för att förbättra flyktingmottagningen. Vi börjar alltid om, vi tar inte fasta på tidigare erfarenheter kring vad som gick bra och vad som gick dåligt.

Enligt Heléne Lööw finns det samtidigt inget som tyder på att främlingsfientligheten eller motståndet mot invandring ökar, vilket även SOM-institutets undersökning visar.

– Det som ökar är inte antalet individer med de här åsikterna, det har under långt tid varit tämligen konstant. Det vi däremot kan se är att de här personerna nu gör politik av sina åsikter.