Betydligt fler ungdomar frihetsberövas för grova våldsbrott i dag än för tio femton år sedan trots att våldet inte har ökat, enligt en ny avhandling.
Allt fler unga personer i åldern 15-17 år döms för grova våldsbrott, trots att inget tyder på att våldet blivit råare eller mer omfattande.
Det hävdar forskaren i kriminologi Sven Granath i avhandlingen "Rättsliga reaktioner på ungdomsbrott 1980-2005", som läggs fram vid Stockholms universitet nästa fredag.
62 procent av alla unga som lagfördes för dödligt våld på åttiotalet dömdes för mord och dråp. Under 2000-talet har siffran ökat till 86 procent. Då var det betydligt vanligare att unga som genom våld orsakat någons död, dömdes för misshandel och vållande till annans död.
- Framför allt synen på knivdåd har ändrats. Förut kunde gärningsmannen komma undan med vållande. Det gör de inte i dag.
- När det gäller dödsmisshandeln på Kungsholmen så har det, vad jag förstått, inte använts kniv eller tillhygge. Därför fastställer man troligen inget uppsåtligt dödande, säger Sven Granath.
Den hårdare synen på ungdomsbrott har lett till att grova brott som mord och dråp, betydligt oftare leder till frihetsstraff som sluten ungdomsvård eller fängelse, i stället för åtgärder av socialtjänsten.
1988-93 dömdes 33 procent till frihetsstraff av alla som lagfördes för dödligt våld, mot närmare 80 procent under åren 2000-05. Sven Granath menar att det skett en tydlig politisk markering om hårdare tag.
- Samhället gör mer ingripande åtgärder för dem som kommer in i rättsapparaten. Politiken har tydligt signalerat att det ska vara hårdare straff, bland annat för att tillfredsställa vad man tror är en opinion. I dag ser man mindre till gärningsmannens behov, och mer till straffvärdet och fokuserar på offret, säger han.
De hårdare straffen kan inte förklaras med att de grova våldsbrotten blivit råare, hävdar Sven Granath bestämt.
Han får stöd från flera andra forskare DN talat med. Trots rapporter från akutmottagningar om motsatsen.
Varje år dör 2-5 personer till följd av våld från ungdomar och antalet ökar inte.
- Det går heller inte att se någon skillnad i tillvägagångssättet eller inramningen till brottet. Det har skett en del lagändringar sedan 80-talet, men ingen som ensamt kan förklara de hårdare straffen.