Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Stressforskare: ”Omställningen till sommartid innebär mest problem”

Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.
Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Foto: David Dahlberg

Omställningen till sommartid sliter på oss och en del hävdar att vi blir bestulna på en timme. Sömn- och stressforskaren Torbjörn Åkerstedt förklarar varför han tycker att sommartiden borde avskaffas.

På söndag vaknar vi med sommartid igen. I dagens högteknologiska värld behöver vi inte göra så mycket med klockorna eftersom de flesta ställs om automatiskt.

Men den som har en manuell klocka ska göra som med trädgårdsmöbeln: Ställa fram den.

När klockan blir två ska den alltså ställas fram en timme till tre.

Många är kritiska till omställningen, helt enkelt eftersom den medför att vi får en timmes mindre sovtid. Inte minst sömn- och stressforskare brukar påtala att övergången till sommartid sliter på kroppen.

En av dem är Torbjörn Åkerstedt som är professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

– Jag tycker att omställningen är onödig eftersom man inte vinner något på den. Det fanns ursprungligen argument som jag tror hade med jordbruk att göra. Men i dag innebär det mest problem, säger han, och hänvisar till svenska studier där man har sett att det blir en liten, knappt mätbar, ökning av olycksfall, framför allt trafikolyckor.

Forskare har tittat på all svensk olyckstatistik, veckorna före och två veckor efter omställningen till sommartid, och konstaterat att blir en ökning med några procent, berättar han.

– Det är en effekt som beror på trötthet som stannar kvar några dagar efter omställningen, ett lätt jetlag.

Det finns även amerikanska studier som tyder på att det kan inträffa något fler hjärtinfarkter på nationell nivå efter omställningen till sommartid. Också det kan bero på att vi sover en timme mindre och därför får en högre belastning på kroppen. Men det är mer spekulation eftersom det inte finns några riktigt klara samband, enligt Torbjörn Åkerstedt.

De som far mest illa av omställningen tror han är ungdomar, som har en senare sömnfas än vuxna.

– Det har att göra med puberteten som innebär en förändring av hormonnivåerna i kroppen och även ökade krav i samband med tillväxten.

Det gör att ungdomar behöver sova mer än andra. Ändå är det ofta de som håller sig vakna längst på kvällarna. Till stor del tror man att det har med sociala medier att göra, enligt Torbjörn Åkerstedt. Han är en av de som förespråkar att skolan borde börja en timme senare än i dag, helt enkelt för att fler elever då skulle få sina sömnbehov mer tillgodosedda.

– Det finns amerikanska försök där man har gett dem en timmes längre sömn på morgonen. Då har man sett att det har ökat deras koncentration, motivation och inlärningsförmåga. Ett annat sättär naturligtvis att stänga av användningen av sociala medier, säger Torbjörn Åkerstedt.

Han berättar att det har gjorts försök i Colorado, USA, där man har placerat unga på med störd sömncykel på campingplatser där det inte har funnits vare sig elektricitet eller täckning. Då har de fått tillbaka en normal dygnsrytm på bara några dagar.

Vad är det mer som händer i mars förutom att vi övergår till sommartid?

Det är även den månad då många av oss upplever det som kallas vårtrötthet. Det beror på att ljuset flödar och dagarnas längd förändras så snabbt att hjärnan inte hinner ställa om.

– I mars är förändringen som störst. Dagarna blir längre med en hög hastighet. Det gör att den biologiska klockan har svårt att hänga med hos vissa människor. Hos dem blir det en eftersläpningseffekt som gör att de blir trötta eller deprimerade.

Ett sätt att behandla vårtrötthet på är att vänja sig vid ljuschocken successivt genom att utsätta sig för starkt ljus på morgonen redan i februari. Då mildrar man omställningseffekten som kommer med vårsolen, enligt Torbjörn Åkerstedt.

Det är på morgonen som ljusterapi fungerar som bäst. Då avbryter den utsöndringen av sömnhormonet melatonin.

– Ljuset väcker också upp thalamus, som ibland kallas för hjärnans motor. Det är en omkopplingsstation för information som kommer in och går ut. Varvar man upp den så får man högre tryck i signalerna, säger Torbjörn Åkerstedt.

Starkt ljus tidigt på morgonen gör också att man kan se en direkt effekt på hjärnans ämnesomsättning som ökar.

Vad kan man då göra för att minska de negativa effekterna av sommartiden?

– Ett sätt är att mjukstarta veckan genom att ta en liten sovmorgon på måndag. Den som är känslig kan också dela upp förändringen på fler dagar och börja gå upp en kvart tidigare några dagar i förväg.

Den som har barn kan planera in en längre läggtid för dem.

Ett annat sätt att bekämpa tröttheten på sikt är att försöka utnyttja dagsljuset för utomhusaktiviteter, framför allt på morgonen. Ett sätt är att ge sig ut och motionera. Då optimerar man effekten av ljuset genom att kombinera den med konditionsträning.

– Motion är ju en behandlingsmodell för depression. Om man sticker ut på morgonen så slår man två flugor i en smäll säger Torbjörn Åkerstedt.

Man kan också försöka dra upp gardinen i sovrummet så snart det blir ljust i februari. Då minskar man risken för att drabbas av vårtrötthet.

Ta det extra försiktigt i trafiken de första dagarna, uppmanar Stressforskningsinstitutet på sin webbplats.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.