Sverige

Striden om brytpunkt kan gå till domstol

Det är årets hetaste politiska strid. En strid som oppositionen till sist tycktes vinna.
Men nu säger ledande jurister att frågan om en höjd brytpunkt för statlig skatt i stället kan avgöras i domstol.

När riksdagen röstade ned regeringens förslag om att höja brytpunkten för statlig skatt var det efter en lång tid av politisk kamp.

Oppositionen ville lyfta ut frågan ur resten av budgeten, medan regeringen ansåg att det bröt mot riksdagsordningen, som nästan är att likna vid en grundlag.

Först efter flera politiska och juridiska vändor fick oppositionen till sist rätt av majoriteten Konstitutionsutskottet, och den höjda brytpunkten röstades ned.

Trots det kan beslutet fortfarande rivas upp. Det säger flera högt uppsatta jurister till DN.
Eftersom det fortfarande finns olika tolkningar kring om man får lyfta ut en fråga ut budgeten på det vis som skett, så skulle en enskild medborgare kunna hävda att dennes skattebeslut strider mot lagen, och överklaga det i domstol.

– En skattebetalare som fått högre skatt än vad regeringen föreslog skulle kunna hävda att skatten grundas på en lag som inte skapats på rätt sätt, och att den därför inte ska tillämpas, säger en av landets ledande förvaltningsjurister som vill vara anonym.

Eleonor Kristoffersson, professor i skatterätt vid Örebro universitet, har för DN:s räkning granskat frågan utifrån lagen och rådande rättspraxis.

– Jag ser det som helt klart att om någon överklagar sitt beskattningsbeslut så skulle domstolen vara tvungen att pröva det, säger hon.

Hon vill däremot inte ta ställning till vad resultatet skulle bli av en sådan prövning.

– Men det är klart att om domstolen ger den överklagande rätt så kan det bli väldigt många processer och omprövningar. Det skulle vara ett stökigt rättsläge tills Högsta förvaltningsdomstolen sagt sitt, och det kan ta några år.

De andra jurister DN pratat med instämmer i att utgången av en prövning skulle vara mycket osäker.

– Allting hänger på om beslutet om brytpunkten fattades rättsenligt. Det har yppats olika meningar om förfarandet är korrekt eller inte. Men i den juridiska världen finns det en viss övervikt mot att det inte är förenligt med riksdagsordningen, säger juristen som vill vara anonym.

Även Svea hovrätts president Fredrik Wersäll öppnar för möjligheten att överklaga skatten.

”Jag har inte anledning att ta ställning till om riksdagsbeslutet är förenligt med gällande lagstiftning. Från teoretiska utgångspunkter skulle dock Skatteverket kunna komma in på frågan vid inkomstbeskattningen. En enskild skattebetalare skulle också kunna överklaga ett beskattningsbeslut som grundas på riksdagsbeslutet. Domstolen skulle i ett sådant fall kunna komma in på lagenligheten”, skriver han i en kommentar till DN.

Som framgår av hans uttalande skulle alltså även Skatteverket kunna göra en självständig tolkning om beslutet fattats på rätt sätt. Men de jurister DN talat med ser den möjligheten som högst teoretisk, och den tillbakavisas av Skatteverket.

– Vi har inte gjort någon egen prövning av förfarandet eller pratat om att det skulle bli aktuellt. Vi har fullständigt förtroende för den demokratiska processen, säger Sofia Malmring, rättslig specialist på Skatteverket.

Detta strider de om

Budgetstriden har handlat om två saker: dels en sänkning av den statliga inkomstskatten som den borgerliga alliansen velat genomföra, dels frågan om hur riksdagen ska fatta beslut om statsbudgeten.

Att oppositionen stoppar skattesänkningen efter att riksdagen redan beslutat om statsbudgetens ramar för utgifter och intäkter innebär ett brott mot reglerna, anser allianspartierna.

Reglerna kom till efter 1990-talets ekonomiska kris för att säkra långsiktig stabilitet i statskassan. Enligt S, V, MP och SD tillåter regelverket ändringar i efterhand om statskassan stärks. Utomstående experter har kommit till olika slutsatser om vad som gäller.

Bakgrund

18 september
Regeringen lämnar sitt budgetförslag för 2014 till riksdagen. Det innehåller flera skattesänkningar varav en är förslaget om höjd brytpunkt för statlig skatt, från 36 158 kronor i månaden till 37 417 kronor. Förslaget berör drygt en miljon skattebetalare som i dag betalar statlig skatt och beräknas kosta cirka 3 miljarder kronor.

19 september
De rödgröna tar ett gemensamt initiativ i skatteutskottet för att stoppa sänkt statlig inkomstskatt.

24 oktober
Riksdagsmajoriteten med de rödgröna och Sverigedemokraterna förlorar omröstningen i riksdagen om en uppmaning till regeringen att dra tillbaka förslaget. Orsaken var att flera ledamöter missade omröstningen.

20 november
Den borgerliga alliansen röstar igenom ramarna för utgifter och inkomster i statsbudgeten för 2014. S, V, MP och SD hade inte kunnat enas om ett gemensamt förslag och stod sig därför slätt.

21 november
Vid ett möte i finansutskottet dagen efter att höstbudgeten klubbats igenom tar S, MP och V ett nytt steg mot att riva upp beslutet om höjd brytpunkt. SD stöder initiativet.

5 december
Talmannen Per Westerberg stoppar en votering i riksdagen om brytpunkten. Han hänvisar till att en rättsutredning kommit fram till att budgeten ska fattas genom ett enda beslut. Den samlade oppositionen röstar då vidare ärendet i till konstitutionsutskottet.

11 december
Regeringen förlorar omröstningen om den statliga inkomstskatten i riksdagens kammare.