Höjningen av studiemedlen är ett steg i rätt riktning, men de flesta studenter kommer att fortsätta gå back. Det är Klas-Herman Lundgren, ordförande i Sveriges förenade studentkårer, övertygad om.
På måndagens DN Debatt skriver utbildningsminister Jan Björklund och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz att studiemedlen ska höjas för de svenska studenterna.
Det blir 350 kronor mer i plånboken per månad för en student, detta med start den 1 januari nästa år. Ett år senare väntar sedan en höjning av fribeloppet – den lönesumma en student får jobba ihop under ett studieår utan att studiemedlen krymps. Fribeloppet höjs med 30 000 kronor från och med den 1 januari 2011.
I höjd med årets höstterminsstart, släppte SFS, Sveriges förenade studentkårer, en liten rapport där de krävde en höjning av studiemedlet med 900 kronor per månad.
Kravet baserades huvudsakligen på Konsumentverkets siffror över skäliga levnadskostnader, och sedan lades kostnader för kåravgift, studiematerial och pendlingskort till.
Summan hamnade då på minus 868 kronor per månad, och enligt Klas-Herman Lundgren, SFS-ordförande, kommer 350 kronor extra inte att räcka.
- Vi ser det som ett positivt steg i rätt riktning, men det är inte fullt tillräckligt.
Går det inte att krympa de utgifter ni baserat era beräkningar på?
- Ja, det finns ju många studenter som inte går till tandläkaren eller inte har hemförsäkring, säger ordföranden men tycker det är fel att det ska vara så. Dessutom, säger han och lutar sig mot bland andra Saco, TCO och Studiesociala kommittén, är överensstämmer SFS siffror med andra beräkningar.
SFS anser att studiemedlet ska bestå av lika delar lån och bidrag. Som det är i dag utgör lånedelen runt två tredjedelar av hela studiemedlet. Också tillskottet på 350 kronor kommer till största delen att bestå av lån, konstaterar ordföranden.
Studenterna efterfrågar framför allt höjt studiemedel, säger han, men visst är det bra att fribeloppet höjs.
- 30 000… ja, det borde ju kunna göra rätt stor skillnad, säger Klas-Herman Lundgren.