Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Studie: Skaffa barn skadligare för miljön än att köra bil

Genrebild.
Genrebild. Foto: Anette Nantell

Källsortering och färre bilresor i all ära. Men det mest effektiva tipset för den som vill minska sin miljöpåverkan är att avstå från att skaffa barn. Det konstaterar forskare från Lunds universitet. I en färsk studie har man listat de mest effektiva åtgärderna för den som vill minska sitt koldioxidavtryck.

På forskarnas lista över de fyra mest effektiva vardagsinsatserna för att minska våra koldiaxidavtryck återfinns: en vegetabiliskt baserad kost, färre flygresor och att vi undviker att resa med bil. Men det överlägset mest miljövänliga valet vi kan göra visade sig vara att avstå från att skaffa barn. Faktum är att det är över 20 gånger så effektivt som det näst mest miljövänliga vardagsbeslutet.

Syftet med studien är att ge människor en ärlig chans att påverka sina koldioxidavtryck, som är ett mått på hur stora koldioxidutsläpp som sker till följd av hur vi lever våra liv. Enligt en undersökning som genomfördes av Sifo i februari i år anser 92 procent av svenskarna att det är viktigt att leva klimatsmart. Samtidigt var det bara 13 procent som visste vad de kunde göra för att leva ett mer klimatsmart liv.

– Själv får jag hela tiden den frågan från människor som undrar vad de kan göra för att minska sin klimatpåverkan, så jag tror att det finns en stor hunger efter den här kunskapen, säger Kimberly Nicholas vid Lunds universitet, som är en av forskarna som genomfört studien.

– Jag tror att många är oroliga förriskerna som klimatförändringar för med sig och vill veta vad de personligen kan göra för att vara en del av lösningen, fortsätter hon.

Foto: Privat

Tillsammans med forskningskollegan Seth Wynes har hon gått igenom 39 olika inflytelserika källor över hur olika vardagsbeslut påverkar våra koldioxidavtryck. Bland annat forskningsrapporter men också olika instrument som används för att mäta olika aktiviteters klimatpåverkan.

De har också gått igenom vilka råd myndigheter i Kanada, USA, Australien och Europa ger för ett mer klimatsmart liv. Då upptäckte de att stort fokus ofta hamnar på insatser som har en förhållandevis liten miljöpåverkan. Att föda färre barn nämndes inte någonstans.

Däremot var uppmaningar om att vara noggrann med sin källsortering vanligt förekommande – trots att minutiös källsortering på sin höjd kan minska vårt koldioxidavtryck med 0,2 ton per år. Motsvarande siffra för en familj som avstår från att skaffa ett barn är 58,6 ton av koldioxidekvivalenter per år - baserat på alla framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster.

Kimberly Nicholas tror att det kan bero på att stora befolkningsstorlekar främst har betraktats som ett u-landsproblem.

– Det kan vara så att många tror att populationsstorlekar enbart är en fråga för u-länder och inte inser att vi som lever i den utvecklade delen av världen faktiskt har en större miljöpåverkan. Vi står för mycket större koldioxidutsläpp per person.

Även om Kimberly Nicholas tycker att det är viktigt att alla blir informerade om vilken miljöpåverkan det innebär att skaffa barn är hon inte säker på att myndigheterna bör uppmana folk att avstå från det.

– För de allra flesta av oss är det valet det viktigaste beslutet i våra liv – och ett väldigt personligt sådant.

Eftersom vi bryr oss så mycket om klimatet är detta ännu en anledning att tänka igenom vårt beslut ordentligt.

Däremot anser hon att det är viktigt att alla förstår vilka konsekvenser beslutet att skaffa barn får för miljön.

– När man börjar fundera på att få barn är det många faktorer som ska vägas in. Jag tror inte att konsekvenserna för miljön är det första folk begrundar, även om jag tror att många i dag är medvetna om att fler människor innebär en förslitning på vår miljö. Jag och min fästman har ännu inte några barn. Det är ett val vi diskuterar nu. Eftersom vi bryr oss så mycket om klimatet är detta ännu en anledning att tänka igenom vårt beslut ordentligt.

Men viktigast av allt är ändå att varje enskild person lär sig vad den behöver göra för att motverka sin egen påverkan på klimatet, påpekar hon. Om vi ska kunna möta klimatmålet – att inte överstiga en två graders ökning av den globala medeltemperaturen jämfört med den förindustriella nivån till år 2050 – behöver vi sänka våra koldioxidutsläpp med runt 90 procent till dess.

Hon menar att mänsklighetens klimatpåverkan bör ses som en funktion av tre komponenter: hur många som lever på planeten, hur mycket vi konsumerar och hur mycket koldioxid som släpps ut när det vi konsumerar produceras.

Just nu är befolkningsstorleken den komponent som har störst påverkan – åtminstone i den utvecklade delen av världen. Men det är baserat på de höga halter koldioxid som vi släpper ut i dag. Halter som kommer att sjunka om vi klarar av att ställa om till mer klimatsmarta liv.

– Därför allra viktigaste är att vi börjar tänka på hur vi kan leva på ett sätt som gör att planeten också mår bra. Jag tror att många idag är omedvetna om hur höga deras utsläpp faktiskt är, och att det faktiskt är möjligt att leva väl med mindre klimatutsläpp.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.