Thomas Quick har blivit frikänd formellt för mordet på Yenon Levi. Han kan begära skadestånd efter att ha blivit oskyldigt dömd, men en expert säger att det är ett komplicerat fall i och med att Quick erkände mordet.
På fredagen frikände tingsrätten Thomas Quick, eller Sture Bergwall som han heter numera. Dessutom beslutade den att han ska ha ersättning för sina rättegångskostnader med drygt 2,4 miljoner kronor.
Quick jublade över det formella frikännandet. På mikrobloggen Twitter skriver han:
”Det har varit en lång väntan, att nu ha den friande domen på papper betyder oerhört mycket för fortsättningen – FRIKÄND!”
Thomas Quick är dömd för åtta mord. Under hösten 2008 tog han tillbaka sina erkännanden.
Förutom en resningsansökan om mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi har Quick har även till en början lämnat in en resningsansökan för mordet på den norska flickan Therese Johannessen i Drammen 1988.
För tillfället har Thomas Quick inga planer på att ansöka om skadestånd utan fokus ligger på att arbeta med de resterande resningsansökningarna, uppger hans advokat Thomas Olsson.
– Vi har inte funderat på de frågorna om hur vi ska göra och vad som skulle vara aktuellt att kräva, säger Olsson.
Det är justitiekanslern som tar ställning till om han ska få ersättning och hur stor den ska vara den dag en ansökan kommer in.
Men Quicks ärende är inte enkelt, anser Mårten Schultz, docent i civilrätt.
– Huvudregeln är att om någon suttit frihetsberövad felaktigt och sedan blir friad från anklagelserna har man rätt till ersättning. Den huvudregeln kan man frångå i fall när någon suttit frihetsberövad och medverkat till sin egen skada och så är det naturligtvis om man erkänner ett brott man inte begått.
Vad som försvårar bedömningen av Quicks ärende är att hans erkännanden kom under en period när han behandlades för psykisk sjukdom och medicinerades.
– Det är ett ovanligt knivigt fall, säger Schultz.