Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Svagt förtroende för det svenska försvaret

Sex av tio svenskar har litet förtroende för att försvaret kan värna Sveriges gränser. En majoritet vill också ge försvaret mer pengar.

– Det är ett mycket svagt förtroende. Jag tycker man kan säga att svenska folket efterfrågar nya försvarssatsningar, säger David Ahlin, opinionschef för Ipsos.

En ny mätning som DN/Ipsos genomfört visar att svenskarnas förtroende för försvaret är mycket lågt. Frågan gäller förmågan att skydda Sveriges gränser mot intrång och kränkningar av främmande makt. Endast 16 procent känner förtroende för att försvaret klarar av detta medan en majoritet på 58 procent har litet förtroende. En majoritet av samtliga partiers väljare – utom Miljöpartiets – har litet förtroende för försvaret.

– Det låga förtroendet vore mindre allvarligt i ett läge utan hotbild. Men sedan några år tillbaka har ju verkligheten och hotbilden förändrats. Då är det mer problematiskt att svenskarna inte litar på försvarets förmåga, säger David Ahlin vid Ipsos som genomfört mätningen.

Frågan ställdes även i december 2014 efter ubåtsjakten i Stockholm skärgård. Då hade 57 procent lågt förtroende. I riksdagens försvarsbeslut från i juni understryks att försvarets förmåga ska stärkas. Ändå är tilltron fortfarande lika låg, 58 procent.

Endast två procent av de tillfrågade känner stort förtroende och 14 procent ett ganska stort förtroende för försvaret förmåga.

– Att endast 16 procent har förtroende är extremt lågt jämfört med nästan allt annat vi jämfört med. Försvaret hamnar i det absoluta bottenskiktet, säger David Ahlin.

Vad beror det på?

– Under lång tid har försvaret rustats ned. Det vet de flesta svenskar om. Det har varit förbandsnedläggningar, avskaffad värnplikt och försvaret har gjorts om på många sätt. Förre överbefälhavaren beskrev försvarets förmåga som ett en-veckasförsvar. Det är klart att det gör avtryck. Under senare tid har det varit ett antal incidenter som fått mycket uppmärksamhet, svarar David Ahlin.

Under våren 2015 träffades en försvarsuppgörelse. Försvarspolitiker från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna enades om att öka försvarsanslagen under åren 2016–2020. Det har talats om att fempartiuppgörelsen är ett trendbrott i försvarspolitiken.

Men det återspeglas inte i den allmänna opinionen. I DN/Ipsos mätning för ett år sedan ansåg en majoritet om 54 procent att försvaret skulle få ökade resurser. Den siffran är exakt densamma nu, drygt ett halvår efter försvarsuppgörelsen. 33 procent vill behålla dagens nivå och endast 6 procent vill minska resurserna.

– Det är få som har exakt kunskap om vilka belopp det handlar. Opinionen har mera en känsla av om det går åt rätt eller fel håll. Den bild majoriteten har är att det ekonomiska tillskottet inte alls räcker till för att klara försvarets uppgifter. Det är bara sex procent som anser att resurserna bör minska, säger David Ahlin.

DN har också ställt två frågor om hot mot Sverige. Den ena frågan lyder ”Är du orolig för att Sverige ska dras in i ett krig i vårt närområde”. Endast en femtedel, 21 procent, är oroade för detta.

Den andra frågan gäller oro för terrordåd i Sverige. Här blir det ett tydligt utslag: en majoritet på 63 procent av de tillfrågade uppger att de känner oro

– Att flera är oroade för terrordåd i Sverige är inte så förvånande eftersom vi hade ett självmordsattentat i Stockholm för inte alltför länge sedan, säger David Ahlin.

Han syftar på Taimour Abdulwahab som själv uppgav att han var från Islamiska staten vid terrordådet i Stockholm december 2010.