Hälso- och sjukvårdsrapporten 2009 som Socialstyrelsen överlämnade till regeringen på torsdagen lyfter fram oacceptabla skillnader i hälsa mellan olika grupper av medborgare. Utlandsfödda upplever oftare brist på respekt och information från vårdpersonalen än svenskar. Lågutbildade söker inte den vård de behöver i samma utsträckning som högutbildade och deras dödstal i behandlingsbara sjukdomar är tre gånger så höga.
– Vissa grupper verkar ha lättare att hitta in i vården. De kan ställa de rätta frågorna och ta till sig informationen från landstinget. Andra kanske inte kan ta för sig på samma sätt på grund av kulturella skillnader eller språkbarriärer, säger Henrik Moberg, som har varit med och tagit fram rapporten.
Enligt rapporten har vården en bra bit kvar innan den uppnått intentionerna och kraven i hälso- och sjukvårdslagen: rätt till ett respektfullt bemötande, individuellt anpassad information, delaktighet och medinflytande.
Malak Hanna, tillförordnad verksamhetschef på Södertälje sjukhus anestesiklinik, tror att kommunikationsproblem är den vanligaste orsaken till invandrares eventuella otillfredsställelse med vårdbesök eller vårdpersonals eventuella otillfredsställelse med invandrarpatienter.
– Jag har inte sett någon rasism under alla mina år inom svensk sjukvård. Alla får likvärdig vård, oavsett bakgrund. Däremot kan det finnas en del attityder, som i sin tur beror på frustration, orsakad av kommunikationsproblem, säger han.
Exempel på sådana attityder offentliggjordes i våras när flera anställda på sjukhuset trädde fram och berättade om skitsnack i fikarummet, rasistiska sånger och uppmaningar om att patienter bör ”åka hem till Arabien”.
– Sjukhusledningen har tagit väldigt allvarligt på uppgifterna. De har informerat all personal om att det är nolltolerans som gäller. Rasism får bara inte förekomma, säger sjukhusets kommunikationschef Anna Geschwindt Hartwig.
Sjukhusets mångfaldsplan har omarbetats under våren, och på torsdagen var cheferna på den kritiserade intensivvårdsavdelningen på mångfaldskonferens. Sjukhusets samtliga chefer har fått i uppgift att arbeta med frågan på sina avdelningar. Sjukhusets vd har även tagit kontakt med lokala invandrarföreningar för att få till stånd en dialog om vad som kan bli bättre.
Undersköterskan Peter Magnusson, som var med och larmade om rasism bland personalen på sjukhusets intensivvårdsavdelning, satt i går i möte med sjukhusledningen. Hans larm ledde till så starka känslor på sjukhuset att han har gått med på att för tillfället vara arbetsbefriad.
– Jag vill inte säga att sjukhusledningen sitter och ljuger när de säger att de har genomfört en massa åtgärder, men jag kan inte tycka att de har trängt ned till oss på golvet, säger han.
Mångfaldsarbetet är inte genomfört i hur personalen bemöter anhöriga och patienter, enligt Peter Magnusson. Han tar smärtlindring som ett exempel.
– Det finns etablerade föreställningar om att människor från Mellanöstern skriker och låter väldigt mycket utan att egentligen ha ont och att man därför inte behöver ta särskilt allvarligt på det. Den här inställningen påverkar vilket bemötande och vilken behandling de får, säger han.
Socialstyrelsen arbetar just nu på en handbok som ska förtydliga hälso- och sjukvårdslagen. Handboken ska rikta sig till sjukvårdspersonal och ta upp hur den bör bemöta patienter på ett bra sätt och få dem delaktiga i sin egen vård.