Utrikes födda akademiker har sämre chanser på arbetsmarknaden än svenskfödda – men utbildning lönar sig ändå för alla. Det framkommer i en rapport från TCO som publiceras på torsdagen. Studien visar också att om det inte fanns någon diskriminering borde de utrikes födda egentligen ha en starkare position än de svenskfödda.
Integrationsforskaren Lena Schröder har på TCO:s uppdrag studerat hur utlandsfödda som kom till Sverige när de var under sju år och som avslutade sina studier 2003 klarat sig på arbetsmarknaden.
Det visar sig bland annat att jämfört med Sverigefödda i samma ålder, som har samma utbildningsinriktning och bor på samma platser i Sverige, så har de utrikes födda en dubbelt så hög risk att ha en lön som är lägre än 20 000 kronor än de inrikes födda.
Har de invandrat efter skolstart ökar risken.
I alla OECD-länder tjänar de utrikes födda akademikerna mindre och är ofta överkvalificerade för sin anställning. Sysselsättningsgraden är också densamma. Men om man ser på skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda så ligger Sverige sämre till i en internationell jämförelse.
Endast Grekland, Finland, Tyskland och Danmark har större skillnader än Sverige. Danmark intar en särställning med en skillnad på nästan 25 procentenheter jämfört med Sveriges dryga 10 procentenheter.
Studien visar också att jämfört med inrikes födda har utrikes födda akademiker oftare en högskoleutbildning inriktad på hälsosektorn eller teknik och naturvetenskap, det vill säga utbildningsområden som vanligtvis leder till kvalificerat arbete. De bor också oftare än inrikes födda på de orter där det finns jobb och de söker dessutom jobb mer intensivt än inrikes födda.
Allt detta borde tala för att de skulle ha en stark ställning på arbetsmarknaden. De har dock sämre tillgång till resursstarka nätverk som kan ge kontakter in på arbetsmarknaden.
Rapportförfattaren drar slutsatsen att resultaten beror dels på diskriminering och dels bristen på kvalificerade nätverk. Lena Schröder anser att hon med sin rapport bevisat att skillnaderna inte beror på bristande språkkunskaper hos de utrikes födda och inte heller på att de inte söker jobb lika flitigt som de inrikes födda.
22-åriga Eliana Soleiman kom till Sverige från Libanon som ettåring. Just nu har hon ett praktikjobb på Vattenfall i Sundbyberg. I höst ska hon slutföra sin utbildning till civilingenjör. Samtidigt läser hon in en civilekonomexamen.
Praktikjobbet fick hon efter att ha skickat in ett idébidrag om hur mångfalden kan öka i svenskt näringsliv till ett rekryteringsföretag.
– Jag upplevde att jag inte hade rätt nätverk så därför sökte jag upp företaget, berättar Eliana Soleiman.
Vattenfall ville i sin tur få hennes hjälp med att förbättra sina kontakter med arabisktalande kunder. Förutom att Vattenfall vill lära av Eliana Soleiman ser de också en fördel i att få kontakter bland utlandsfödda för framtida rekryteringar av ingenjörer. Därför deltar de i företaget Academic searchs mångfaldsprojekt.
Studien visar också att utrikes födda kvinnor i större utsträckning än inrikes födda studerar teknik. För Eliana Soleiman är det naturligt att välja ett tekniskt yrke.
Även hennes kusiner läser till ingenjörer. Hon berättar att det finns en stark tradition i Libanon för kvinnor att skaffa sig en bra utbildning och tekniska yrken ses där inte som typiskt manliga.