I knastrande snö och minusgrader vandrade de anhöriga och deras vänner till minneshögtiden i Nacka kyrka, på årsdagen av tsunamin.
I kyrkan fick de lyssna till musik av Mozart och Olle Adolphson och höra dikter av Mikael Wiehe och Ylva Eggehorn.
Nacka är en av de hårdast drabbade kommunerna i Sverige efter tsunamin. Splittrade familjer kom hem - barn som förlorat bägge eller en av sina föräldrar och vuxna som förlorat sina älskade ungar i flodvågen. Behovet av stöd och hjälp var enormt.
Kyrkoherdarna Carl Dahlbäck i Nacka Kyrka och Benny Helgesson i Boo församling har under hela året arbetat med att stötta människorna i sorgen.
- Det har varit oerhört tunga dagar. Det finns ju ingen tröst för människor som förlorat sina kära. Jag kan bara erbjuda min närvaro, att försöka vara ett hopp genom att lyssna och finnas där, säger Carl Dahlbäck.
- Det svåraste under året har varit hjälplösheten. Jag har tänkt mycket på det kungen sade i sitt tal efter tsunamin - "kunde jag göra som kungen i sagan och vifta med mitt spö hade jag gjort det". Så många gånger jag önskat att jag hade kunnat vifta med mitt spö och ta bort det som hänt, säger Benny Helgesson.
Bägge betonar att skolor, vänner och grannar varit de stora hjälparna för de sörjande. Minnesstunden på annandagen hoppas de blir ett sätt för de anhöriga att stärka hoppet och tilltron till att kunna gå vidare i livet.
- Sorgen kommer alltid att finnas där. Det finns bara ett sätt - att leva i smärtan tills den blir möjlig att bära, säger Carl Dahlbäck.
Minneshögtiden i Nacka kyrka arrangerades av Nacka kommun, Barn- och ungdomspsykiatrin i Nacka, Rädda Barnen, Röda korset, Svenska kyrkan i Nacka, Boo och Saltsjöbaden.