Vid ett enskilt evenemang som kronprinsessan Victorias bröllop klirrar det i många kassor. Annars är det svårt att mäta vilken nytta – eller skada – som kungahuset gör för skattebetalarna.
Om man får tro kungahusets färska årsberättelse för 2009 var verksamheten i sig – i korthet representation samt drift av slotten – ”belägg för effektiv förvaltning och gott utbyte av skattemedel”. I övrigt vill hovet inte recensera sig självt, meddelar informationschefen Nina Eldh.
Årsberättelsens påstående är svårkontrollerat. Riksrevisionen granskar ibland myndigheters effektivitet, men så har inte skett med hovet eftersom det är så litet jämfört med försäkringssystem, försvar och annat, säger revisorn Staffan Nyström.
– Vi gör bara ett slags årlig bolagsrevision av förvaltningen av ett tiotal slott.
Det är den öppna delen av statens anslag. Apanaget – de över 60 miljoner kronor som går till kungligheternas verksamhet – är omöjligt att granska eftersom hovet enligt lag inte behöver redovisa offentligt hur det används.
Är inte kungahuset en stark turistmagnet då?
Ann-Charlotte Jönsson, presschef på Stockholms turist- och marknadsföringsbyrå, säger att billiga resor, bra restauranger, hotell och uteliv är avgörande när turister väljer vår huvudstad. Kungliga sevärdheter räcker inte.
–- Men det är någonting som uppskattas.
Det finns dock självklara intäkter för staden under dagarna kring bröllopet den 19 juni. En uppskattning är att två miljoner människor, som kommer att spendera pengar, ska finnas i innerstaden dagen för bröllopet. I princip alla länets 24.700 hotellrum väntas också bokas.
Hur är det då med pr-värdet för Sverige? Och betydelsen för exporten?
Som informationschef på UD arbetar Cecilia Julin med att ”sätta Sverige på kartan”. Hon medger att hovets nytta inte kan fastslås med vetenskaplig exakthet och jämför med det oklara värdet av ett företags marknadsföring. Men hon hänvisar till två studier från 2003 och 2004 som uppskattade värdet på varumärket kungen till mellan 1 och 5 miljarder kronor per år.
– Vi kan konstatera att vårt svenska kungapar får väldigt mycket mer uppmärksamhet när de är ute och reser än vad Schweiz president får, säger Julin.
Kan hovet göra dålig pr?
– Ja, det är klart. Om vi hade ett kungahus som bar sig illa åt så skulle vi erodera det här varumärkesvärdet. Men nu har vi ju en kung som sköter den här biten väldigt proffsigt.
Såväl Cecilia Julin som Ulf Berg, vd för Exportrådet, anser att statsbesöken är en dörröppnare för svenska företag till beslutsfattare. Men vilka dörrar som skulle kunna vara stängda för en svensk president vet ingen. Att mäta kungahusets värde i ordersummor låter sig alltså inte heller göras.
– Men det är en stor tillgång, säger Berg.