Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Svårt fälla för näthat mot kvinnor

Mängder av kvinnor får hatiska mejl eller kommentarer på nätet. I värsta fall är det hot om att de ska våldtas eller mördas plågsamt. Trots att det ibland handlar om solklara brott är det svårt att få den skyldige fälld, säger åklagare Jerker Asplund.

”Du är så jävla ful och värdelös att jag kräks din slyna” skulle kunna vara en förolämpning i juridisk mening, men det hör inte till det normala att det blir åtal. ”Jag ska skära halsen av dig och lämna kniven uppkörd i fittan” är dock ett solklart brott, enligt Jerker Asplund.

Han poängterar att det juridiskt är en väldigt stark rågång mellan vad som är förtal eller förolämpning och vad som är olaga hot. Förtal är att peka ut någon som ”klandervärd i sitt levnadssätt”. Han nämner Instagram-kontot som utlöste oroligheter i Göteborg med efterföljande konfrontation mellan polis och ungdomar.

– Man säger att någon är en hora att hon har legat med många killar och liknande. Det är inget hot på något sätt, men det kan uppfattas som ett utpekande, som att man är klandervärd i sitt levnadssätt, säger Jerker Asplund på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Stockholm där bland annat it-brott är ett ansvarsområde.

Men för förtal och förolämpning gäller så kallad särskild åtalsprövning, vilket innebär att förundersökningar bara inleds i mycket speciella fall.  Till exempel kan det vara om man sprider nakenbilder på någon, eller integritetskränkande uppgifter av sexuell natur. Har det inte med sex att göra så krävs väldigt klandervärda uppgifter för att åklagare ska inleda förundersökning för förtal och för förolämpning krävs att det rör någons sexuell läggning, etnicitet eller liknande, påpekar Asplund.

I ”Uppdrag Granskning” berättade ett antal kvinnor, varav flera kända författare och journalister, om de extremt otrevliga mejl och kommentarer de fått. En stor del handlar om nedvärderande uttalanden om kvinnornas utseende, hur ogärna avsändaren skulle vilja ha sex med mottagaren. Det är inte olagligt såvida budskapet inte upprepas i ett mycket stort antal mejl till den utsatta då det kan vara ofredande, enligt Asplund.

– Men en del av de där kommentarerna är direkt olaga hot, när de hotar med brottslig gärning, ägnat att framkalla fruktan hos mottagaren. För olaga hot gäller inte åtalsprövningen, utan där ska vi driva förundersökning om polisanmälan görs, säger Jerker Asplund.

Men att ett solklart brott har begåtts innebär i dessa fall inte alls säkert att någon fälls. Att leda i bevis att en specifik gärningsman har uttryckt de olaga hoten är svårt på flera sätt. Om hoten exempelvis uttrycks på Facebook så krävs internationell rättslig hjälp eftersom verksamheten inte ligger i Sverige.

Det viktigaste, säger Jerker Asplund, är att man får exempelvis ip-nummer och abonnentuppgifter från Facebook och andra utländska bolag med servrar. Med det har förundersökningen kommit en bra bit på vägen och då kan polisen med hjälp av underrättelseverksamhet och pusselläggning nå fram till en misstänkt gärningsman.

– Även om vi får fram ett ip-nummer och kan koppla det till en person med namn och andra personuppgifter så måste vi få fram vem det var som faktiskt satt framför datorn och skrev. En vanlig invändning är ”Mitt konto var öppet, jag hade folk hemma och någon annan skrev”. Trots den invändningen kan vi nå framgång med hjälp av polisens arbete, säger Jerker Asplund.

Han säger att Facebook tidigare har varit dåligt på att bistå rättsväsendet i sådana här fall, men att det har blivit bättre. På onsdagen träffade svenska regeringstjänstemän Facebook-representanter på justitiedepartementet för att få företaget att bli ännu bättre.

– När det gäller forum som ligger på servrar i Sverige är det lättare att få fram ett ip-nummer, men där ligger nästa problem. Servern delas ofta av många människor och så finns tjänster där du inte visar ditt ip-nummer utan hoppar mellan olika. Då kan utredningarna köra fast och kräva vidare polisarbete, säger Jerker Asplund.

DN har varit i kontakt med Brottsförebyggande rådet, Rikskriminalpolisen och Brottsofferjouren, men ingenstans finns uppgifter om hur omfattande näthatet som särskilt riktas mot kvinnor är. Företeelsen sorterar under statistik för just olaga hot eller liknande. Inte heller Jerker Asplund vågar sig på någon uppskattning, särskilt inte när det gäller anonyma hatare.

– Vi har ju ett antal domar om olaga hot på nätet, men de handlar oftast om relationsärenden eller fall inom en liten bekantskapskrets med andra gärningar kopplade till sig och då är det enklare att se vem som ligger bakom. Men om någon skriver anonymt till en skribent, det är där bevissvårigheterna finns, säger Jerker Asplund.

Det närmaste han kommer en uppskattning är att han ”tror inte att det är många domar” där åklagare lyckats fälla en person som anonymt hotat någon på nätet. Han nämner ett exempel där hovrätten kunde fälla en 17-åring för olaga hot mot en kommunpolitiker.

17-åringen misstänktes mot sitt nekande ha skrivit ”Häng [kommunpolitikerns namn]” på Facebook och i en kommentar till statusuppdateringen ”[kommunpolitikerns namn] hit och dit snart är han borta”. Tingsrätten, som visserligen menade att det var klarlagt att 17-åringen hade skrivit inläggen, friade honom.

Tingsrättens resonemang var att inläggen skulle kunna tolkas som att 17-åringen vill hänga ut kommunpolitikern respektive att han spekulerade att kommunpolitikern snart skulle försvinna från offentligheten. Den tvetydigheten såg inte hovrätten: ”Texterna utgör sammantagna ett hot om brottslig gärning som varit ägnad att framkalla allvarlig fruktan”.

Hur kan ni nå fler fällande domar?

– Det är det internationella samarbetet som är det viktigaste, både med polis och bolag som Facebook och andra. Men lagändring, nej, problemen vi har är inget som går att lösas inom svensk lag, säger Jerker Asplund.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.