Polisens inledde sin satsning ihop med kommunen förra sommaren med ett antal större tillslag på Norra Grängesbergsgatan, Malmös mest kända "svartklubbsgata". Efter fortsatta insatser under hösten har svartklubbarna blivit färre.

– Där har alltid funnits och kommer alltid att finnas svartklubbar. Men vi har märkt en minskning av aktiviteterna på klubbarna sedan vi gjorde de här insatserna, säger Carl-Axel Andersson, biträdande närpolischef i Malmö city.

Hur många svartklubbar finns det nu?

– Vi har cirka 25 stycken i Malmö, av alla sorter. Sedan är det några som är mer aktiva än andra.

I Göteborg är fenomenet inte alls lika vanligt. Samtidigt finns det ett problem kring definitionen av "svartklubb" när jämförelser ska göras.

– En svartklubb där alla har tillträde och kan ramla in och dricka öl? Visst, ibland kan det vara så, säger Per-Åke Loftegård, chef för Göteborgspolisens brottsspaningsenhet.

– Men oftast är det en förening som har bildats, som har fått en lokal någonstans. Så har man en verksamhet där. Och ibland drygar man ut sina inkomster med lite spel, automater, lite ölförsäljning, fortsätter Per-Åke Loftegård, som säger att det för närvarande finns sju åtta svartklubbar av den typen i Göteborg.

Inte heller i Stockholm ses svartklubbarna som något större problem av polisen. Johan Andersson, chef för krogsektionen vid citypolisen, säger att Stockholm är relativt förskonat från svartklubbar av typen "dolda ställen med ljusskygga individer som står i dörren och släpper in folk som fått en inbjudan via sms eller Facebook".

Varför är då svartklubbar så mycket vanligare i Malmö? Ulf Sempert tror att situationen växt fram under långt tid, bland annat på grund av närheten till billig alkohol på kontinenten.

– Det finns till och med någon sorts romantik, det är lite fräckt att gå på svartklubb. Den här attityden vill vi nu att Malmöborna ska hjälpa till att förändra, säger Ulf Sempert.

– Finns det inga som vill gå på svartklubbar så blir det inga svartklubbar.