EU-kommissionens stämning mot Sverige om kvävereningen vid svenska reningsverk kan kosta hushållen miljardbelopp.
Branschorganisationen Svenskt Vatten rasar mot kommissionen men också mot UD som hemligstämplat kommissionens stämning.
Tvisten mellan Sverige och EU-kommissionen har pågått i flera år och handlar om kravet på kväverening som finns i EU:s avloppsdirektiv från början av 1990-talet. I Sverige är forskare och myndigheter eniga om att det inte i första hand är kvävet som är den stora boven bakom övergödningen av Östersjön. Sedan flera år är fokus i stället inriktat på fosfor som de svenska reningsverken i dag nästan helt tar bort, medan omkring 75 procent av kvävet försvinner innan avloppsvattnet släpps ut i naturen.
EU-kommissionen kräver dock att alla reningsverk som betjänar mer än 10.000 människor ska ha fullständig kväverening och stämde därför Sverige i EG-domstolen för en dryg månad sedan. I praktiken handlar det om cirka 60 reningsverk i framför allt Norrland och Sydsveriges inland som behöver byggas ut till en kostnad på minst en miljard kronor.
Reningsverkens branschorganisation Svenskt Vatten rasar mot EU-kommissionen som man anser skämmer ut sig med sin bristande kompetens.
- Vi har uppvaktat kommissionen och presenterat ny kunskap som vi hade hoppats att de skulle ta till sig, men kommissionen håller sig till gamla forskningsresultat. Hur de resonerar är en gåta för oss, säger Anders Finnson, vice vd på Svenskt Vatten.
EU-kommissionen är dock inte den enda måltavlan för Svenskt Vattens ilska. Svenska UD har sekretessbelagt kommissionens stämningsansökan, så branschorganisationen, som riskerar att få betala slutnotan vid en fällande dom, får inte ta del av det skriftliga materialet innan det svenska svaret ska vara inlämnat den 5 december. I stället har man fått nöja sig med muntliga föredragningar från miljödepartementet och Naturvårdsverket.
- Det har gjort att vi inte kunnat bidra i processen som vi skulle kunnat ha gjort. Det betyder också att UD, som skriver svaret till domstolen, kanske inte får del av all kunskap, säger Anders Finnson som påpekar att den finska regeringen, som stämts av kommissionen på samma grunder, hävt sekretesstämpeln.
På UD hänvisar man till EG-domstolens regler som stoppar möjligheten till full insyn.
- Vi har sedan länge anpassat oss och lämnar ut våra egna inlagor, men däremot inte kommissionens stämningsansökan. Att man gjort en annan bedömning i Finland fick vi reda på nyligen och det är något vi grunnar på. Det är en intressant omständighet, men än så länge har vi inte ändrat vår praxis, säger Bo Nordelius, ämnesråd på UD.