Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Svensk bingo nere för räkning

Utmaningar – och möjligheter. Från rökiga hallar och tombolahjul till datoriserade lokaler och pengar i handen. 2013 kämpar bingohallarna för sin överlevnad genom att bli mer än en ”fritidsgård för äldre”.

”Bertil 14, etta-fyra”. ”Ivar 25, tvåa-femma”. I bingohallen Idrottens Bingo på Blekingegatan i Stockholm spottas numren ut i rask takt. Plötsligt får ett ”bingo!” de tjugotalet spelarna i lokalen att sucka djupt och slänga pennorna i borden.

I 2013 års bingohall dras inte numren med hjälp av bollar i en rasslande tombola. Röken ligger inte tung och de vita plastkopparna med kaffe är blott ett minne. Vinsterna är inte cyklar eller julskinkor utan pengar direkt insatta på ens bankkonto.

– Många som kommer hit säger att de hade förväntat sig en inrökt mörk lokal. Och länge var det ju så också. Men samtidigt som det blev rökförbud såg vi chansen att göra oss av med de nikotinfärgade heltäckningsmattorna och göra en ansiktslyftning. Jag är övertygad om att vår framgång ligger i att blicka in i framtiden, säger Niclas Magnusson, verksamhetschef på bingohallen.

Bingo introducerades i Sverige 1961 av Gunnarstorps IF som experiment för att samla in pengar till klubbkassan. Succén var ett faktum.

– När det gick som bäst skulle jag påstå att vi hade kunnat sätta en apa som chef för det var fullsatt varje kväll i bingohallarna och pengarna ramlade in. Men det gjorde det också svårare för branschen att ställa om när det började gå utför, säger Patrick Hämquist, ordförande för Sveriges Bingoarrangörers Centralorganisation (Svebico).

Så sent som 1988 var bingo den största spelformen i Sverige. Men de senaste fem åren har antalet hallar runt om i landet sjunkit från cirka 100 till 72. Sedan 2003 har omsättningen minskat med hela 45 procent.

Den oreglerade onlinebingon, som sköts från utlandet då den saknar tillstånd att bedriva spel i Sverige, har ökat dramatiskt. Förra året omsatte den för första gången mer än den fysiska bingon.

– Onlinebingon är väldigt svår att konkurrera med. Den kommer bara att fortsätta att stärka sin position. Utmaningen för oss är att ­marknadsanpassa och fokusera på vår styrka, att vara mötesplatser för människor och spela för idrottslivet, säger Patrick Hämquist.

En annan stor utmaning är demografin. Hallarna är fyllda av pensionärer, övervägande kvinnor.

– Vi brukar skämta och kalla bingohallen för en fritidsgård för äldre. De lär känna varandra och det blir som deras andra hem, säger hallchefen Niclas Magnusson.

Även om det inte förändrar medelåldern nämnvärt har han sett fler yngre spelare de senaste åren. Han tror att bingo allt mer ses som ”retro och coolt”.

– Det kommer åtminstone ett par kompisgäng i veckan som sitter någon timme innan de går på krogen. Jag hoppas att det är dit vindarna blåser och att fler följer, säger Niclas Magnusson.

Det är dock en svår balansgång att försöka locka yngre spelare utan att skrämma bort äldre stamgäster.

– När vi renoverar en bingohall måste vi vara medvetna om att den första som kommer in kan säga ”har ni tagit bort mitt bord?” Samtidigt har vi inget annat val än att modernisera oss om vi vill överleva, säger Patrick Hämquist.

Globalisering och internet har ritat om bingokartan. Men Joacim Tåg, doktor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, ser inte hallarnas situation som hopplös.

– Branschen kommer kanske att minska, men jag tror inte att den behöver dö ut. Hallarna behöver specialisera och nischa sig. Fördelen är den sociala samvaron som onlineaktörer inte kan konkurrera med. Dessutom kan onlinebingo locka till sig nya kunder som kan få upp ögonen för att man även kan spela bingo i lokaler.

Hur påverkas framtidsutsikterna av att klientelet är äldre?

– Det behöver inte vara negativt. Vi ser en stor demografisk förändring där vi lever allt längre och därför kommer att ha fler pensionärer. Vi kommer alltid att ha behov av att mötas och där kan bingohallarna fylla en viktig funktion.

Vad tycker du om att svenska och utländska bingoaktörer verkar under olika spelregler?

– Man måste komma ihåg att det finns argument för att reglera spelmarknaden. Det kan bli dyrt för samhället om folk blir spelberoende. Samtidigt måste man se hur det ser ut i omvärlden. Om många spelar onlinebingo hos utländska aktörer, hur stor hindrande effekt har då den svenska regleringen? Det kan man diskutera, säger Joacim Tåg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.