Såväl politiker som chefer inom rättsväsendet är överens. Det är med slag mot plånboken som gängledare och andra inom den organiserade brottsligheten ska bekämpas. Att förlora pengar, bilar, hus och annat smärtar ofta mer än att avtjäna något år i fängelse är slutsatsen.
"Vi måste komma åt de medel som kriminella skaffat sig genom brottslighet, annars blir de här olustiga krafterna bara starkare och starkare", sade justitieminister Beatrice Ask (m) i november 2006.
Ändå har Sverige, som ett av få EU-länder och det enda i Skandinavien, fortfarande ingen central enhet för att hitta och beslagta vinster från brott.
Inte heller finns någon nationell funktion för kontakter med omvärlden. Detta trots att EU-rådet kräver att alla medlemsländer inrättar en så kallad Asset recovery office, ARO, senast den 18 december.
- Till dess har andra länder ingenstans att vända sig för att snabbt få veta vilka tillgångar deras brottslingar eventuellt gömt undan här, säger åklagare Hans Ihrman vid Ekobrottsmyndigheten, EBM.
Han är chef för en liten grupp, Brottsutbytesenheten, som byggts upp inom EBM i avvaktan på att regeringen ska agera. Ihrman, två revisorer, en analytiker och en kronofogde utgör Sveriges samlade expertis för spårning av brottspengar.
- Men vi får bara leta efter vinster från ekonomisk brottslighet och inte exempelvis narkotikabrott och rån, förklarar Ihrman.
Hur mycket pengar enheten hittills säkrat kan han, trots två års arbete, inte berätta.
- Jag har inga siffror och det beror på att vi i Sverige inte infört något sätt att mäta det här. Det är en oerhörd brist, säger Hans Ihrman och suckar över att inte kunna svara när EU frågar.
Minst lika allvarligt är, enligt Hans Ihrman, att ekonomiska sanktioner fortfarande inte prioriteras i polisens och åklagarnas dagliga arbete. Detta trots att det i somras blev lättare att frysa dömdas pengar.
- I princip är alla brottsutredningar enbart inriktade på att nå ett åtal. Jag känner inte till något fall där den nya lagen ännu tillämpats, säger han.
Viljan finns dock, enligt Ihrman, som tillsammans med sina kolleger utbildat drygt 1.000 åklagare, poliser, kronofogdar och skattetjänstemän.
- Men tyvärr inte resurserna. Därför måste det skapas en gemensam enhet som kan jobba över myndighetsgränserna.
Andra inom rättsväsendet ställer sig bakom kravet.
- Frågan är jätteviktig. Säger regeringen bara hur vi ska göra så gör vi det, säger Rikskriminalens chef Therese Mattsson.